En dag fick Goro Hasegawa (1932–2016) en fin idé. Han tog ett engelskt brädspel från 1800-talet som ingen brytt sig om på länge. Han lade till summa två regler: 1) Man börjar spelet med fyra brickor i mitten, och 2) om en spelare inte kan göra ett drag går turen till motståndaren, istället för att som tidigare innebära att spelaren förlorar.
Obs – tung info i kommentarerna! Ledde till flera justeringar av blogposten.
Var det lätt justerade spelet ett nytt spel? Kännare pekar på fördelar med de två reglerna. Men det känns svårt att se det som ett helt nytt spel, snarare än en variant. Men vad som spelade roll var att patentverket tyckte att det var ett nytt spel, och biföll Hasegawas patentansökan. Sedan gick han till en spelmakare som nappade och började tillverka det. Vilket de gjorde rätt i, för spelet slog, rejält. Först i Japan, sedan i resten av världen. Spelet sålde i miljoner och blev allmänt känt. Hasegawa blev mångmiljonär. När han dog var han en aktad man och fick devota dödsrunor i tidningar över hela världen.
- Bury Free Press 12 december 1885 är det första belägget jag hittat för vad som där kallas "Reversie"
Spelet han ogenerat knyckte hette Reversi. Dess ursprung är omtvistat. Lewis Waterman och John W. Mollett påstod båda att de uppfunnit det, och att den andre var en bluff.
Namnet Reversi används visserligen flitigt idag. Det beror på att den som exempelvis gjort ett dataspel kan kalla det Reversi utan att riskera att kontaktas av Hasegawas advokater … Tja … Irriterade entusiaster kanske? Även om det namn han valde är nog så känt: Othello. I Sverige är det betydligt mer känt än originalets Reversi.
A New Game for the Chess-Board – A new game, "Reversi", is being advertised by circular [om de istället annonserat i tidningar hade det blivit dyrare för dem men lättare för oss att hitta] by a London firm. We merely refer to it on account of the sublime ignorance of the game of draughts displayed by the author of the circular. The circular states that "This new game of 'Reversi' supplies the long-felt want of a game for the chess-board which shall not tax the mental powers to the extent that chess does, and yet be more varying in its chances than draughts." The italics are ours. Comment would be superfluous. – Sunderland Echo
- Ett fint litet försvar för damspelet, som jag personligen inte håller med om, återgivet i Glasgow Weekly Herald 20 november 1886
I den japanska spelsamlingen Sekai Yugi Houtaizen (1907) beskrivs spelet under namnet Revarcy. På Wikipedia: Reversi
står att de reglerna inkluderar startpositionen med de fyra brickorna.
Om det är sant borde det väl, antar jag, ha omintetgjort Hasegawas
fuling.
Det finns även belägglösa idéer om ännu äldre ursprung. En av dem framhölls av Hasegawa, åtminstone så småningom:
Hasegawa initially explained that Othello was an improvement on Reversi, but from around 2000, he began to claim that he invented it in Mito regardless of Reversi. Hasegawa also claims that the origin of Reversi/Othello dates back 5,000 years.
- Wikipedia: Reversi
Det kan man ju tro om man vill.
Othello – notera brickorna i startpositionen – på Armémuseet, när de hade en utställning om krigsspel. Om det låter långsökt så kan man fundera över namnet. Othello syftar avgjort på Shakespeares pjäs om den svarte generalen. Det vita kanske syftar på Desdemona, eller Jago, eller vad man nu kan komma på. Och det gröna underlaget ska, som nämns i texten, vara slagfältet … Bilden kommer från World Othello Federations Instagram. De anmärkte att "informationen inte är 100 % korrekt". Kanske avses slagfältet, kanske (också) antydningen att Othello och Reversi är samma spel, vilket väl en organisation som WOF bör förneka intensivt.
"Var det lätt justerade spelet ett nytt spel? Kännare pekar på fördelar med de två reglerna. Men det känns svårt att se det som ett helt nytt spel, snarare än en variant. Men vad som spelade roll var att patentverket tyckte att det var ett nytt spel, och biföll Hasegawas patentansökan."
SvaraRaderaÅr du säker på att det var patent han sökte? Folk blandar ofta ihop det med varumärke eller så. Har du patentnummer eller så? Jag tycker inte att han borde fått patent. Det skall nämligen inte gå att få patent på spel och spelregler i sig, oavsett om det är nytt. Fick han patent bör det ha varit för något mer än de två extra reglerna.
Svensk patentlag första paragrafen:
1 § Den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt har övergått kan, enligt 1-10 kap. denna lag, efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Bestämmelser om europeiskt patent finns i 11 kap. Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är
1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
2. en konstnärlig skapelse,
3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller
4. en presentation av information.
Sensemaker
Från länkade Wikipedia-sidan: "Japan Utility Patent Application numbers S46-001435 (JP,1971-001435) and number S47-135869 (JP,1972-135869), available via https://www.j-platpat.inpit.go.jp/web/all/top/BTmTopEnglishPage"
SvaraRaderaDär står som synes "patent" och inte "trade mark". Om det är feltolkad japanska vore det intressant.
JP19710001435U och JP,49-090286,U1(1974) är såvitt jag förstår en bruksmodeller en skyddsform som inte existerar i Sverige. Det finns i vissa länder, däribland Japan, och fungerar ungefär som patent fast man får det alltid beviljat bara det är i korrekt form. Ingen granskning av nyhet uppfinninghöjd eller ens patenterbarhet görs. Om sedan man har skydd avgörs först när man kommer till domstol i ett intrångsmål. Det är alltså inte att förvåna att japanska patentverket godkände ansökan om en bruksmodell (inte ett patent). Japanska patentverket har alltså inte granskat ifall denna har nyhet och uppfinningshöjd eller ens ifall den har patenterbarhet såvitt jag kan förstå. Godkännandet innebär bara att ansökan är korrekt gjord. Ifall han har ett giltigt skydd vet vi inte förrän det kommer upp i domstol då sådana saker som nyhet, uppfinningshöjd eller patenterbarhet skulle bedömas och avgöras.
SvaraRaderaSkulle den klara domstol? Vid genomsökning av en översättning av den japanska patentlagen i engelsk översättning hittar jag ej ordet "game". Det är möjligt att det är OK att patentera spel i Japan. Då hänger det på ifall det finns nyhet och uppfinningshöjd, vilket som sagt inte är granskat. Patentet eller bruksmodellen gäller dock förstås bara i Japan.
Hur som helst är en uppfinning från 1971 eller 1974 fri att använda för envar då patent inte kan vara längre än 20 år och bruksmodeller varar kortare tid (olika i olika länder).
Här tror jag alltså att man blandat ihop bruksmodell och patent. Störst risk för sammanblandning i allmänhet är nog med bruksmönster eller mönsterskydd (två synonymer för samma sak) och patent. På engelska heter dessa "design patent" och "utility patent". Ifall en engelsktalande säger att han har sökt eller fått "patent" kan det alltså vara mönsterskydd som åsyftas. Mycket förvillande får oss svenskar som bara har en grej vi kallar "patent". Mönsterskydd skyddar bara utseende.
Ifall Goro Hasegawa hade något sådant, vilket jag inte kollat, så fall skulle alltså Goro Hasegawa fått ensamrätt på ett visst utseende på spelet -inte på några regler. Inte heller då är frågan relevant eftersom mönsterskydd varar som mest i 25 år.
Sensemaker
Stort tack för de uppgifterna! Det förändrar bilden inte så lite. Flera justeringar blev det.
SvaraRaderaDet där med de japanska patenten är ett riktigt bra exempel på en lurig kulturkrock. De som skrev om "patentet" på Wikipedia kände kanske, eller rentav nog, till läget, men den genomsnittlige läsaren ser ingen anledning att ifrågasätta begreppet "patent" i sammanhanget.
Ingen orsak, jag skrev väl mest för att jag själv var intresserad. Det kan vara litet svårt att hitta bra information om bruksmodell på svenska, så jag skall kanske förtydliga att detta heter "utility model" (vilket alltså ej skall förväxlas med "utility patent" som är det vi kallar patent) på engelska och att wikipedia beskriver det rätt bra: https://en.wikipedia.org/wiki/Utility_model
SvaraRaderaSensemaker
Spelade detta spel på 80-talet, men då med blå/vita brickor och med namnet Dominans (tror jag mig minnas). Minns ej om Othello samtidigt fanns, men onekligen lite intressant med tanke på bloggposten.
SvaraRaderaDominans var lätt hittat - "Det strategiska spelet från Orienten", som undertiteln lät ... Ser ut som en ogenerad klon; kanske man justerat regler à la Hasegawa.
SvaraRaderaOthello fanns i Sverige på 1980-talet.
SvaraRaderaJag undrar hur bra det här kan ha sålt i Japan. Det fungerar ju utmärkt att spela på ett gobräde, som också används till renju och andra spel. Stenarna har man redan om man har ett gobräde.
Go-stenarna är enfärgade. Vet inte något spel med tvefärgade brickor.
SvaraRadera
SvaraRaderaMan kan byta sten. Man har ju ändå 361 stycken att tillgå.
/koroshiya