Brant inlärningskurva

Nu ska vi lära oss något! Vad är egalt; kanske ska vi tälja barkbåtar, laga tänder, flyga stridsplan, lösa ekvationssystem  … Något är det, och det är det vi ska lära oss. Vi sätter oss i skolbänken eller motsvarande, och får lektionstimmar; mängden undervisning representeras här av den liggande x-axeln. Den stående y-axeln visar utbildningens resultat, hur mycket vi lärt oss, uttryckt i någon käck enhet; vi förbigår här detaljerna. Efter 1 lektion har vi uppnått kunskapsnivån 1, efter 2 lektioner (vi förutsätter enhetliga studieinsatser från vår sida) kunskapsnivå 2 osv. Så är det förvisso sällan i verkligheten, oavsett hur vi definierar det ena eller andra.

Ibland är det mer i den här stilen. Efter lektion 1 har vi knappt uppnått kunskapsnivån 0,5. Efter 2 har vi knappt en hel enhet innanför färdighetsbältet. Oavsett detaljerna så känner väl alla igen sig: Vi tar till oss grunderna någorlunda snabbt, men sedan blir det desto tyngre. Kunskapen ökar långsamt. Och så håller det på … Ända fram till 6:e lektionen nånting, då ökningsgraden (tillägnad kunskapsmängd per lektion) börjar närma sig 1. Vid 8:e lektionen har det definitivt lossnat.

 

Ännu ett exempel (det sista, lovar). Detta är motsatsen till det andra exemplet: Från första början skjuter resultaten i höjden. Redan efter lektion 1 har vi uppnått kunskapsnivå 3. Efter lektion 2 har vi kunskapsnivå 5. Tjosan! Men nu är verkligheten sällan så ordnad, att snabba färder upp i ämnesbemästrandets högre rymder kan fortsätta hur länge som helst. Vid lektion 4 har ökningsgraden sjunkit till 1 och förbi; nu lär vi oss långsammare än under förra exemplets lektion 6, även om vi befinner oss på en högre nivå. Och sedan planar det ut. Varje lektion ökar bara kunskapsnivån lite grann.

Vilken av dessa grafer är det som uppvisar en brant inlärningskurva?

Ja, om vi fokuserar på den inledande fasen är svaret givet: Det är naturligtvis exempel 3 som uppvisar brantast inledande inlärningskurva. Det intressanta här är att det är rena motsatsen till hur uttrycket används. När folk till vardags talar om en "brant inlärningskurva", så avses en krävande läroprocess à la inledningen av exempel 2, där inlärningskurvan är flack: varje lektion ger ett ringa utbyte i kunskapsnivåns ökande. Det syftar på något besvärligt. Hur har det blivit så här?

Den förklaring som ligger närmast till hands är att man jämför med fysiska aktiviteter. Den som vandrar i skog och mark och stöter på en "brant kurva", i uppåtgående riktning då, har ett styvt jobb framför sig, åtminstone ett styvare än den som stöter på en "flack kurva", det vill säga en svagare lutning uppåt (när det talas om inlärningskurvor är de "branta" oerhört mycket vanligare än de "flacka").

Det kan även nämnas att engelska learning curves är föremål för samma tvärtom-tolkning. En enkel slagning ger gott om utläggningar i den här stilen, som förklarar att en steep learning curve egentligen är motsatsen till det den brukar beskriva.

Inlärningskurvorna, åtminstone den branta, må vara nästintill vardagsspråk idag, men var det sannerligen inte från början. Inom pedagogik, psykologi och ekonomi har man länge talat om learning curves. I svenska tidningstexter hittar jag det första belägget från 1924. Varianten "brant inlärningskurva" dyker upp 1991. Det måtte underlätta att begreppet är fixt och färdigt; jag kommer inte på några nämnvärda varianter som skulle kunna krångla till dateringen. Däremot krånglas den till av en helt annan anledning: Belägget finns i SvD:s Stockholmsedition den 31 mars 1991, men lyser med sin frånvaro i de riksutgåvor som KB digitaliserat sin fina lägg tidningar.kb.se.

Det är först 1997 som den branta inlärningskurvan dyker upp igen i den korpusen (vilket visserligen visar att begreppet inte var i närheten lika använt som det är idag). Det är dock i ett såpass intressant sammanhang att jag citerar lite mer:

Deras uppgift var att skapa en webbsida för galleriet och lägga ut hela konstsamlingens 91 000 verk på nätet, från början enbart i textform. Dessutom skulle de göra en slags informationskiosk, en bildskärm med ljud där besökarna kunde få en försmak av galleriet redan i receptionen med hjälp av enbart sina pekfingrar. Med futtiga tre månader till sitt förfogande var det en brant inlärningskurva, berättar Nina [Spannari].

- "Sitt hemma och 'gå på' konstrunda i Australien ", SvD 4 februari 1999

Här är ju båda betydelserna aktuella: Gänget måste inhämta massor av färdigheter på kort tid, vilket naturligtvis var en betydligt större utmaning än om de fått flerdubbla tiden på sig. Den branta inlärningskurvan i exempel 3 är behaglig eftersom samtliga exempel "förutsätter enhetliga studieinsatser från vår sida". Hur lätt eller svår den australiensiska utmaningen var är en annan fråga, men det är självklart att ett visst studieresultats uppnående inom tiden x blir jobbigare ju kortare x är. Kanske bidrog sådant användande till att skapa den märkliga omvända definitionen av "brant inlärningskurva" vi nu får dras med? För en sak verkar säker, och det är att begreppet är så etablerat i den betydelsen att någon rättning av kursen är omöjlig.