Hur många av oss har en annan far än den erkände, som utpekats, tagit på sig och antecknats i papperen? Se där en kittlande idé som man kan fundera över. Det underlättar spekulationerna att det väl inte går att säga vilken andel "fel" som vore förväntad och rimlig. Men nog tycker undertecknad att de siffror som många verkar gå omkring och tro på, åtminstone lite grann, ligger orimligt högt.
I läroböcker och populärvetenskapliga artiklar kan man stöta på uppgifter om att 10 procent – ibland ända upp till 30 procent – av alla barn föds till följd av otrohet.
- Per Snaprud: Myten om den bedragna pappan, Forskning & Framsteg 5 april 2016
Utifrån tidigare studier har det ibland antagits att andelen felaktigt fastställda faderskap kan uppgå till mellan 20 och 30 procent.
- Färre har "fel" pappa än man tidigare trott, Dagens Medicin 26 juli 2021
Att var femte, var fjärde eller rentav uppemot var tredje av oss skulle ha "fel" far – finns det verkligen folk som tror det? Tydligen! Även om det kan vara en "tro" av det lättare slag som kännetecknar mången faktoid: Något man lagt på minnet snarare än något man reflekterat över. Vilket inte hindrar att man kan nämna uppgiften då och då, för att liva upp spänningen eller vad man nu är ute efter.
Varifrån kommer idéerna? Och vad är facit?
Vad faktoidens ursprung beträffar är nyckeln "utifrån tidigare studier", nämligen faderskapsmål. Sådana görs ju inte för skojs skull. I den gruppen är en betydligt högre "felprocent" än genomsnittet bara vad man kan förvänta sig. Den felkällan är så uppenbar att jag inte vill tro att man någonsin tagit sådana "studier" på vetenskapligt allvar. (Andra relevanta studier kan röra ärftliga sjukdomar, jakt på organdonatorer med mera.)
Vad facit beträffar:
En ny stor studie visar att siffran för felaktigt fastställda faderskap ligger på 1,7 procent i Sverige, vilket är betydligt lägre än i tidigare undersökningar.
- Dagens Medicin
I F&F nämns en studie över folk i Flandern uppemot 500 år tillbaka, där man kom fram till "fel" på mindre än 1 procent. Liksom att motsvarande studier på andra håll gett liknande resultat.
Intressant nog har andelen sjunkit över tid. För folk födda på 1930-talet är den uppe på 3 procent. Varför så var fallet kan man fundera över – funderingar som torde vara mer verklighetsförankrade och produktiva än att försöka gissa hur många som har "fel" far.
Jag tror att det är för att det blivit lättare att skilja sig.
SvaraRadera