Skråmärken — använda

- Pantbank i London; barberarstång vid Generalsgatan 2, Stockholm; ett apotek någonstans i Sverige; blandade kaducéer/asklepiosstavar från Getty Images

En gång i tiden höll många rörelser sig med standardiserade skyltar, så att folk som var nya i trakten och kanske, kanske inte, kunde läsa, direkt kunde se var de kunde hitta en bagare (kringla), en skomakare (sko såklart), eller vad det nu gällde. En som används flitigt än idag, åtminstone i vissa sammanhang, är teaterns glada resp ledsna masker.

De där är ju nog så tydliga. Men det fanns inte så få skråmärken vars betydelser var allt annat än givna. Vilket givetvis inte spelar någon roll när man väl lärt sig vad de betyder. Jag gillar särskilt att några sådana icke-självklara skråmärken används än idag. Här är fyra exempel.

Det kryllar inte av dem, men man behöver inte leta jättelänge för att hitta en pantbank med branschens traditionella skråmärke: tre klot. Deras historia, och därmed betydelse, är inte precis glasklar. Kanske kommer de från ätten Medici, som i så fall ska ha haft tre guldklot i sitt vapen (alla versioner jag hittat har sex klot, fem röda och ett blått). De skulle i sin tur kunna syfta på Lombardiet, där pantlånandet uppstod en gång i tiden; sådana rörelser kallades länge "lombardiska banker" eller lombards. Eller så syftar de på Sankt Nikolaus, tomtens kristnaste förlaga. I en legend gav han en fattig man tre påsar med guldpengar som hemgifter till hans tre döttrar. Pengapåsarna skulle senare ha förenklats till tre mynt, som sedan blev till i skylt-sammanhang mer tacksamma klot.

Wikipedia: Pawnbroker#Symbol

Frisersalongernas rödvita eller rödvitblåa barberarstång (ibland roterande för ökad synlighet) är lika obegriplig innan man lärt sig vad den står för. Historiken går tillbaka till den tid, för inte särskilt längesedan förresten, då barberare kallades fältskärer, med betydligt fler behandlingar på repertoaren än ansande av officersmustascher. Färgen rött skulle syfta på deras pålitlita blodtappningskur för att balansera patienternas kroppsvätskor, vitt för behandlingar som involverade ben eller tänder, och blått för den hår- eller skäggklippning som de också kunde erbjuda. Många stänger har ett klot i toppen; det ska symbolisera en behållare för blodiglar, som ju var ett annat sätt att tappa patienterna på blod.

Wikipedia: Barber's pole

Det är inte lätt att se vad apotekets inarbetade logotyp föreställer. Några vet att det är en kraftigt stiliserad bild av en orm och en skål. En del av dessa tror att ormen droppar gift i skålen. Men Hygieias skål, som den kallas, innehåller tvärtom mat. Läkeguden Asklepios hade fått sin skolning via ormar, och hans tempel kryllade av (ogiftiga) ormar som antogs ha en läkande effekt. Dottern Hygieia (hälsa på gammalgrekiska, som blivit vårt hygien) svarade för ormmatandet.

Wikipedi: Bowl of Hygieia

Många organisationer i vården håller sig med en säregen symbol: en stav med en eller två ormar och ev även vingar. Som jag beskriver närmare i nedan länkade bloggpost är det två gamla symboler varav den ena missuppfattats. Det går åter igen tillbaka till Asklepios, som traditionellt avbildas med en stav kring vilken en orm slingrar sig. Denna stav har sedan förväxlats med den bevingade kaducé, budbärarstav, som gudarnas budbärare Hermes/Merkurius höll.

Faktoider: Medicinska ormstavar