Nu, halvannan vecka efter katastrofen och när sökandet efter överlevande har avbrutits, har diskussionen tagit fart om det slarvats och setts mellan fingrarna hos byggbolag och/eller myndigheterna.
- Jörgen och Anna överlevde skredet i Gjerdrum, DN 10 januari 2021
Eftersom jordskredet i Gjerdrum inträffade den 30 december 2020, och artikeln publicerades den 10 januari, användes ordet "halvannan" helt korrekt: Det betyder "en och en halv".
Jag vet inte vilket ord som är svenskans allra mest missförstådda. Visserligen används "halvannan" inte i närheten lika ofta som andra på listan. Men när man väl ser "halvannan", så torde bra många språkbrukare tolka det som "en halv". Vilket också kan ha varit meningen, även när annars kunniga språkmänniskor hållit i pennan.
Hur blir en och en halv halvannan? Länge skrevs, och säkert även uttalades, ordet som två: "halv annan", det vill säga en halv före den andra. Tänkesättet finns fortfarande på klockan, där ju "halv två" betyder "en halvtimme före kl två".
Den käckaste etymologin hittade jag hos grannarna. Gammeldanskans halfannen motsvarar f.ö. fornsvenskans halfannar:
gammeldansk halfannen, norrønt halfr annarr, tysk anderthalb; svarer til udtryk for halve klokkeslæt, fx kl. halv to, dvs. 'kl. to minus en halv time'
- Den Danske Ordbog: halvanden
Nå, -r är den gamla nominativformen, -n är ackusativ. (Så jag ser inte riktigt vad som ska ha bytts ut.)
SvaraRaderaAha, var det så enkelt. Tackar!
SvaraRaderaÄven svenskan har ju haft halvtredje, halvfjärde etc som fortfarande används när danskar räknar, se till exempel denna artikel.
SvaraRaderaMisstänker att DN översatt en artikel från norsk nyhetsrapportering och låtit ordet "följa med", för i Norge är halvannen ett relativt vanligt ord i både skrift- och talspråk.
SvaraRaderaTack för förklaringen!
Har undrat tidigare, men sprakradet.no har inte gett någon förklaring.
Halvfjärs på svenska kommer att tas upp framigenom!
SvaraRaderaRichard: Intressant — jag tror att DN skriver själva men givetvis kan man påverkas av omgivningen. Att halvannan är vanligare i norskan var roligt att höra.
Det finns många språkliga fällor i de nordiska språken. Det danska begreppet "hygge" (dvs mysigt och trevligt, alla skall trivas och äta smørrebrød med majonäs) beskrivs ofta med låneordet 'tres bien' som hämtats från franskan. Lite mindre trevligt, knappt småtrevligt, heter följaktligen 'halvtres bien'.
SvaraRadera