I dag sista Fettisdagen!
- Annons för NK, SvD 31 mars 1931
Fettisdagen (i Finland fastlagstisdagen) är tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Det är därmed den sista dagen före fastan. Sista chansen att äta upp sig! Det är därför den kommit att förknippas med fastlagsbullen, semlan (som ju länge avsåg enbart vetebullen) som fylls med grädde och mandelmassa. Och även icke-katoliker, som inte ens behöver vara protestanter eller hysa några särskilda vidskepelser i övrigt, kan hålla sig med denna enkla regel med närmast religiös hetta: Semlor ätas endast på fettisdagen! Inga andra dagar. Så har det alltid varit, heter det, och så ska det förbli.
Men folk "förr" betedde sig inte alltid som vi idag tror och vill att de skulle bete sig. Som det här att bara äta semlor på fettisdagen. Visst, man åt bara semlor på fettisdagen — men definierade den som varje tisdag, från den första "egentliga" fettisdagen ända fram till påska. Det är därför man länge hittar formuleringar som "andra fettisdagen", "tredje fettisdagen" och så vidare ända fram till "sista fettisdagen".
Kul att du hittat belägg från 1931! Oenigheten om när semlor skall ätas har varit ett vanligt diskussonsämne kring kaffemaskinen på min arbetsplats iaf tidigare år (jag tillhör dem som ser semlor som ett sätt att äta inför fastan, så semlor fram till fettisdagen är ok, men inte efter. Fast ibland kan man ju råka äta någon av misstag!). Kollegorna i 60+-åldern var uppväxta med "varje tisdag i fastan är fettisdag", så jag har alltid förknippade det med efterkrigstiden.
SvaraRaderaSedan får man ju komma ihåg att handeln gärna driver på trender som leder till ökad kommers, både vad gäller semlor och (som du så förtjänstfullt visade) med gravprydnader på allhelgona. Så det är kanske svårt att veta hur etablerat något är hos gemene man utifrån just annonser.
/Håkan