Wikipedia 20 år

Den andra loggan användes fram till 2003. Texten kommer från Hobbes Leviathan.

Många har en avfärdande inställning till det stora användarredigerade uppslagsverket. Efter en lång tids flitigt bruk och kritisk granskning finner jag den i stort sett orättvis — under förutsättning att man vet vad det är man har att göra med. Wikipedia i sig är ingen källa. Det är en samling av påståenden, som ofta är korrekta men som inte behöver vara det. Det känns särskilt svårt att vara fullkomligt negativ när facklitteratur och Wikipedia anger olika uppgifter — och det är den senare som, vid ordentlig kontroll, visar sig stämma.*

Men det bästa är att man inte behöver bli, eller ska behöva bli, påmind om vad det är man läser, något som även den bäste annars kan glömma bort. Ska man utnyttja Wikipedia på vetenskapligt allvar, får man se till att dubbelkolla uppgifterna; alla uppgifterna. Det är ett bra ställe att börja på och ett dåligt att sluta på. Att kontrollera den diskussionssida som alla artiklar är försedda med är också att rekommendera. Ofta får man avslöjande uppgifter där, ibland rentav intressantare än de som finns i själva artikeln.

Referenserna är, med tanke på ovanstående "samling av påståenden", ibland det värdefullaste i Wikipedia; om de alls finns, och om de utgörs av pålitliga källor (att idka källkritik utmed kedjor av källor är en tidkrävande syssla). I synnerhet omstridda och infekterade frågor har den fördelen att de är bevakade av folk från olika sidor. Jag tar hellre del av en sådan artikel än någon om ett bortglömt ämne, där stolliga uppgifter kan ligga kvar i åratal utan att någon reagerar.

Det finns direkt undermåliga artiklar. De är inte många, men de finns. Det finns också direkt undermåliga avsnitt, stycken och meningar i för övrigt utmärkta eller hyfsade artiklar. Sådana har den fördelen att man som läsare blir påmind om vad det är man läser, ifall det nu skulle behövas.

Ju fler granskande ögon och bidragsgivare, desto bättre — som regel. Därför har jag i detta arbete främst använt mig av engelska och tyska Wikipedia. Inte sällan ger jämförelser mellan artiklar intressanta uppslag.

- Peter Olausson, Tredje rikets myter (Forum 2011)

Istället för en vanlig tråkig källförteckning fick Tredje rikets myter ett riktigt kapitel där jag i fritext beskrev olika källor, olika sorters källor och hur jag använt dem. Eftersom jag naturligtvis använt Wikipedia tog jag naturligtvis upp den — till skillnad från fackskribenter som använder Wikipedia men låtsas som om de inte gör det.

Nu när Wikipedia blivit dubbelt så gammalt (det var den 15 januari 2001 som wikipedia.org först svarade på tilltal) tog jag fram beskrivningen. Håller den fortfarande?

Jag tycker nog att texten fungerar minst lika bra som när den skrevs. "Den avfärdande inställningen" har minskat i takt med att bruket ökat. Sedan länge är Wikipedia standardverket för att kolla åtminstone enklare uppgifter. Google visar upp utdrag ur artiklar, bilder m.m. utan att man ens behöver klicka på någon länk. Tjänster som Amazons Alexa (och, har jag för mig, Apples Siri [uppdaterat: Hade fel för mig, Siri kör med Wolfram Alpha]) kollar med Wikipedia för att besvara faktafrågor där ett uppslagsverk kommer till nytta. För många av oss var Wikipedia även 2011 en given del av nätets infrastruktur; tio år senare har den fått den rollen av hela samhället. Och det förtroendet har det sannerligen inte bara fått för att det är gratis, utan även för att det är tillräckligt bra. Inte perfekt — vad skulle vara "perfekt" i sammanhanget? — men tillräckligt bra tillräckligt ofta.

Wikipedia isn't perfect, but it's fantastic.

- Citat från någon jag glömt vem det var (och jag tänker inte gissa)

Typisk hemsida när seklet var ungt: Den första versionen av Wikipedia som archive.org sparade är från den 27 juli 2001 (länk). Titta, vi har redan över 6 800 artiklar! Grejer! Och målet är hela 100 000! Let's get to work, sannerligen ... Idag har engelska Wikipedia drygt sex miljoner artiklar.

* En oviktig detalj om en detalj, men ändå ... Ett av Tredje rikets faktiska, snarare än framdrömda, undervapen utgjordes av V1, världens första kryssningsmissil. De jetdrivna farkosterna startade utmed ramper som var utrustade med katapulter. En fråga som dök upp var om katapulterna var nödvändiga för att ge V1:orna tillräcklig fart eller bara en bonus. I pålitlig facklitteratur påstods det förra, på Wikipedia det senare. Så småningom fick jag kontakt med museet Planes of Fame i Chino, Kalifornien, där de har en fungerande motor från V1-kopian JB-2. När de drar igång den så utvecklar den tillräcklig dragkraft helt utan hjälp. Katapulterna var alltså inte nödvändiga utan en bonus. Wikipedia hade haft rätt. — Detta kom inte med i boken och kunskapen i sig har jag aldrig haft någon som helst användning av.