Ole Bracke, kuf

I början av augusti 1897 kom ett telegram till Göteborg, adresserat till den nyligen avlidne Oscar Dickson (handelsman, träpatron, filantrop och vansinnigt rik). Ämnet var något så hyperaktuellt som Andrées nordpolsexpedition, som Dickson f.ö. bidragit till. Ballongen Örnen hade lämnat Spetsbergen den 11 juli och sedan dess låtit höra om sig via rykten och blandade påståenden. Varje konkrekt uppgift om expeditionens väl och ve var som vatten för en törstande i öknen. Och konkreta uppgifter var just var telegrammet gav:

Andrée moving south westward, near longitude ten west, towards Edam land [en del av Grönlands nordöstra kust]

Budskapet var undertecknat Ole Bracke. Det hade skickats från Germania (som under första världskrigets av-tyskning skulle döpas om till Lakota), en byhåla i Iowa som man inte ens hittade på någon karta. Vad kunde folk där veta om Andrées position? Direkt när telegrammet anlänt hade ett rykte spritts om att Andrée skulle ha landat i nordamerika; vilket förvisso inte var osannolikt, givet vad man trodde om ballongen. Samtida rapportering (SvD 23 augusti 1897) om telegrammet poängterar något som är lätt glömt idag, nämligen att redan det korta meddelandet ovan kostade motsvarande fyrtio svenska kronor. Den summan hade inte varit något för en Dickson, men desto saftigare för en genomsnittlig yankee. Om någon skojade med svenska folket så var det inget gratis skoj.

Alla som hade råd kunde telegrafera till Germania, Iowa, och det var just vad Göteborgstidningen GHT gjorde. Notera särskilt den träiga telegram-stil som uppstår när texter ansas på småord man klarar sig utan:

Our readers your telegram Dickson anxious learn how you know Andrées actual position please cable [telegrafera] us explanation and write confirmation. Are you a seer?

"Är du en fjärrskådare?"

Yes. Consider my former cables Oscar Dickson indicative Andrées situation

Så var det med den saken.

Ole Bracke var inte den ende kufen som bidrog med desinformation kring Örnen. Men vem var han?

Ole Olafsen Bracke var någorlunda lätthittad i amerikanska arkiv. Inte på grund av Andrée-historien, den är mest omskriven i Sverige. Men när han som redaktör för tidningen News Record, som inte lämnat några djupare avtryck i beläggen, beskrev en påhittad flygmaskin, en populär ank-genre vid den tiden. Eller när han gav ut den oläsbara, men helt säkert allvarligt menade, filosofiska Poems and Prose (1901), "containing a scientific analysis of the system of the human intellect", med författarporträtt. Jag vet inte om där finns några spiritistiska ansatser att integrera andar o.dyl. med allt annat. Men mest uppmärksamhet fick han 1899, då han bestämde sig för att fria till en viss miss Helen Gould, dotter till en av landets förmögnaste. En rad försök att kontakta och sedan besöka hennes bostad i New York slutade med att den förvånade och uppbragte Bracke sattes i finkan och fick genomgå en sinnesundersökning. Han förklarades insane vid Bellevue Hospital, NY och skickades hem. Så var det med den saken.

Enligt uppgifter var Bracké (som namnet stavas i hans bok) 42 år vid tillfället, och hade tjugo år tidigare anlänt från fosterlandet Sverige – eller, av namnet att döma, Norge. Så fick den nya världen ännu en fritänkare, på den gamlas bekostnad.