Älvor av Doyle, d.ä.

Det är välkänt att Arthur Conan Doyle, den skarpsinnige Sherlock Holmes upphovsman, i verkligheten kunde vara mer lättlurad än rentav Watson. Det mest ökända exemplet är när han föll för två småflickors lek med en kamera, och skrev The Coming of the Fairies (1921).

Vad som är mindre känt är att även fadern ägnade sig åt älvor. Alla bilder här är äkta Doyle, inte Conan men Charles Altamont Doyle (1832–1893). Denne var en konstnär som illustrerade en mängd böcker, som till exempel förstaupplagan av sonens A Study in Scarlet (1888). Så småningom tappade han greppet om verkligheten – alkoholism torde ha bidragit – och tillbringade sina sista år på mentalsjukhus. Han fortsatte in i det sista att teckna och måla, och åtskilliga av bilderna från den tiden föreställer älvor.

I vilken mån A. C. tänkte på C. A. när han kungjorde älvornas ankomst är svårt att säga. Men han var åtminstone inte omedveten om sambandet, tvärtom. Exempelvis ordnade han en utställning med faderns konstverk 1924.

Wikipedia: Charles Altamont Doyle