Romerska datum

Beware the Ides of March! Alla vet att Caesar mördades den 15 mars, Idus Martiae/Martii som romarna kallade dagen (Martiae under den klassiska perioden, Martii under rikets sista sekel). Men vad hade man sagt om han mördats den 14 mars?

Nu blir det komplicerat. För romarnas datumformat var rejält tillkrånglat och ointuitivt.

Till att börja med hade varje månad tre namngivna dagar: Kalendae som inträffade den förste (det är därifrån ordet kalender kommer), Nonae som inträffade nio dagar före Idus, och Idus som inträffade den trettonde eller ibland den femtonde. Så 1, 7 och 15 mars blev Kalendae, Nonae respektive Idus Martii (eftersom mars har Idus den 15:e), eller förkortat Kal. Mar., Non. Mar. och Id. Mar. Övriga dagar betecknades med de antal dagar de låg före närmaste namngivna dag. Andre mars är sex dagar före Non. Mar., så den skrevs ante diem VI Nonae Martii, förkortat a.d. VI Non. Mar. Och dagens datum, 29 april, skrevs a.d. II Kal. Mai. Dessutom hade man en särskild beteckning för dagen före namngiven dag, pridie, förkortat pr. (Dagen efter namngiven dag betecknades postridie.) Så den fjortonde mars skrevs pridie Idus Martii, pr. Id. Mar. En sådan fras hade kanske inte ens Shakespeare fått schwung i.

Systemet med Kal-Non-Id tros gå tillbaka till en förhistorisk månkalender, där man markerade nymåne, första kvarteret och fullmåne. Varför man räknade framåt istället för bakåt vet jag inte. Att man fortsatte med detta bökiga system sekel efter sekel får tillskrivas traditionens makt.

Källor:

• Margaret A. Brucia och Gregory N. Daugherty, To be a Roman: Topics in Roman Culture (Bolchazy-Carducci 2007)
• Wikipedia: Roman calendar#Days