Akupunktur 1948

Kineserna trodde – i de breda lagren tror man kanske så än – att det finns två krafter i vår kropp som ständigt ligger i strid med varandra, nämligen Yang, den röda draken, och Inn, den gröna draken, som slåss för att vinna herravälde över oss. Detta slagsmål kulminerar då och då under en människas levnad i rubbningar av olika organ i kroppen. För att återge kroppen jämvikt och hälsa och avlägsna de plågor som framkallas av de illasinnade drakarna fanns enligt de gamla kinesiska medicinmännen ingenting bättre än nålbehandlingen. Den gröna draken, sade de, fruktade silvernålarna och den röda guldnålarna. Stack man in nålen på rätt punkt i kroppen tog man kål på ena draken, varefter den andra förlorade lusten att fortsätta sin irriterande verksamhet. Det finns inte mindre än 650 sådana punkter. 

Våra dagars akupunktur bygger i allra största utsträckning på den tyske homeopaten Weihes forskningsresultat. Weihe, som levde på 1800-talet [August Weihe (1840–1896)], kom också till den uppfattningen att det existerade ett visst samband mellan en till en viss punkt på kroppen lokaliserad ömhet, betingad av ett sjukdomstillstånd i ett från denna avlägset organ. Weihes punktsystem visade sig sedermera helt stämma med det som en gång i tiden utarbetades av de gamla kineserna.

- "Kvacksalveri eller trolleri?", Aftonbladet 6 oktober 1948

Så här kunde akupunktur presenteras i ett land där man inte hållit på med sådant på länge. Flera delar är helt nya för mig, som liknelsen av yin-yang vid en strid (annars gör man en poäng av att principerna kompletterar varann), eller att guld resp. silver skulle mota bort ena sorten. Likaså att "våra dagars akupunktur" skulle bygga på Weihes system med tryckpunkter. Det är ett helt bortglömt och i sig fascinerande pseudovetenskapligt bygge, ett i storlek och värdelöshet monumentalt verk som arbetades fram av inte mindre än tre generationer dr Weihe: 270 punkter (snarare än 650, 365 eller vad man nu föredrar) på kroppen som skulle svara mot olika homeopatiska preparat. Så småningom drogs naturligtvis paralleller till akupunkturen, men likheterna mellan systemen innebär inte att det ena bygger på det andra.