På 1960-talet hittades arkeologiska spår av en vikingatida bosättning i L'Anse aux Meadows. (Meadows är inte engelska utan lätt förvrängd méduses, "maneter"; Manetviken, helt enkelt.) Sedan dess vet vi att nordbor bodde just här, och att berättelserna om Leif Eriksson m.fl. byggde på sanning.
Men hur var det innan dess?
Det man främst diskuterade var placeringen av Vinland. Helluland och Markland är två andra namngivna områden i trakten, som är mycket mindre kända och mycket mindre omtvistade (Baffin Island och Labrador eller Labrador och Newfoundland). Vad jag funnit var den allmänna uppfattningen om just Vinland den följande:
F. n. synes man få stanna vid, att V. motsvarar någon del af Canadas sydöstra kustland; att berättelsen om dess upptäckt i hufvudsak är sanningsenlig, kan däremot ej betviflas.- Nordisk familjebok: Vinland (1921)
Fast jag skulle ju inte skrivit denna bloggpost om jag inte hittat följande text. Det är ett referat från en dragning där ingen mindre än Nansen förklarade att Vinland bara var saga och myt. Det vill säga "alldeles motsatt" den gängse uppfattningen. Men det är inte ointressanta invändningar han kommer med.
I Vetenskapssällskapet framlade professor Fridtjof Nansen i afton en rad nya upptäckter angående Vinlandsforskningen, hvarigenom han kommit till ett till den gängse uppfattningen om våra sagors förhållande till Vinland alldeles motsatt resultat. Han påvisade, att Islandssagornas berättelser om Vinland väsentligen voro myter, samlade från åtskilliga sagokällor. Sålunda förekommo motsvarande berättelser i isländarnas sagolitteratur och långt tillbaka i den klassiska litteraturen, bl. a. i Odysseen. Eirik-sagans skildring af Vinlandet visar sålunda att detta är identiskt med grekernas "De saliga öarna" [sagoöar i Atlanten där de saligas andar höll till] och medeltidens "De lyckligas öar", [där lyckan råder och tiden stilla står] som också spela en framträdande roll i de isländska sägnerna. Vidare påvisades sammanhanget mellan Vinland och det norska "huldrelandene" eller "alvelandene".
Professorn slutade med att karaktärisera sagan om Vinlandet som mosaik af lånade drag från den klassiska litteraturen och isländska och andra sägner, men där funnos dock påtagliga meddelanden som tyder på verkliga upplefvelser såsom t. ex. i de gamla kvädena, som tala om ett folk, som kom till ett land, där det dracks vin istället för vatten.- "Vinlandsforskningen: Professor Nansen om de nya upptäckterna", Svenska Dagbladet 8 oktober 1910
Jag besökte L'Anse aux Meadows för 1,5 år sedan och det var en mycket intressant resa. Det finns hus byggda av torv med samma mått som de utgrävda husgrunderna har och det finns ett fint besökscenter. Trots att platsen är ett världsarv så är det inte överhopat av turister för det ligger i ett område som är synnerligen glest befolkat. Vikingarna höll till där bara ett par år och det är ju inte så konstigt för nordspetsen av Newfoundland har ett mycket bistert klimat med is, snö och isbjörnar på vintern och inte särskilt varmt på sommaren heller. Det nästan arktiskt trots att det ligger på samma breddgrad som Berlin. Hela resan gav många lärdomar och mycket att tänka på. Det finns t ex knappt någon matjord där för pga det kalla klimatet växer det inte så mycket där och därmed bildas ingen förna och matjord.
SvaraRaderaFör en tid sedan visades ett program på SVT där man påstod att vikingatida lämningar hittats betydligt längre söderut på Newfoundland: Point Rosee. Eftersom jag tycker om att resa till ställen där vikingar rest och bott blev jag riktigt glad över att det finns en ställe till att besöka. Men det har inte funnits någon vikingabosättning i Point Rosee. Ändå påstod man på SVT helt nyligen att det varit en bosättning där, https://en.wikipedia.org/wiki/Point_Rosee
Är inte ”Helluland” (”Stenland”) Baffinön och ”Markland” (”Skogsland”) Labrador?
SvaraRaderaFör inte så länge sedan läste jag något om att det gjorts något slags fynd på Baffinön som skulle kunna tolkas som att dessa spår att hade något med vikingar att göra men det var inte fråga om husgrunder utan något som man kunde bära med sig om jag inte missminner mig.
SvaraRaderaMen utan att ha varit till Baffinön vågar jag mig på en gissning att det är minst sagt kallt även på Baffinön för det ligger längre norr ut än L'Anse au Meadows mer jäms med sydvästra Grönland där det bara är en smal remsa med berghällar mellan isen och havet. De vikingatida bosätningarna på Grönland var på sydspetsen, ca 61 grader norr och där håller man relativt mycket får och odlar vall men om skörden räcker över vintern för fåren vet jag inte.
En flygresa med PAL över Newfoundland och Labrador kan rekommenderas.
Baffin/Labrador eller kanske Labrador/Newfoundland, helt rätt. Jag kompletterar, tack för det. Det är intressant att notera att dessa platser, som alltså inte koloniserades, varken rör upp vetenskapliga eller ovetenskapliga känslor på samma sätt som det mångomsjungna Vinland.
SvaraRaderaIntressant om Point Rosee! Av Wikipediaartikeln verkar "upptäckarna" ha tillräcklig karaktär för att medge att fynden inte tyder på mänsklig verksamhet, än mindre verksamhet av nordbor på tur. Det finns så många sprödare själar, som aldrig i livet vill släppa sina "upptäckter", att jag var mer eller mindre inställd på att dessa skulle vara likadana. Jag läser för mycket om förvillare ...
Newfoundland Labrador utgör en gemensam provins trots att de inte har någon landgräns utan det närmaste de kommer är över ett sund mellan nordligaste spetsen av Newfoundland och sydöstra spetsen av Labrador. Det bedrevs mycket fiske i de norra delarna av Newfoundland tidigare. Fiskarbefolkningen for otroligt illa där. En engelsman som hette Wilfred Grenfell gjorde mycket gott för dessa fiskare och deras familjer ibland med fara för sitt liv. https://en.wikipedia.org/wiki/Wilfred_Grenfell
SvaraRaderaFör vikingarna som bodde där i ett par år fanns en del växter som de kände till från norra Europa: Lingon, blåbär, hjortron, smultron, kråkbär.