[Det är] häpnadsväckande hur en siffra ryckt helt ur sin kontext plötsligt blir ett bevis för att plastpåseskatten gör mer skada än nytta- Lovisa Berglund: Inte sant att tygpåsen är 20 000 gånger sämre, ETC 4 februari 2020
Utgångspunkten är en studie publicerad av den danska miljöstyrelsen. Den fick en hel del uppmärksamhet. Inte minst för det stora tal som folk av någon anledning lade på minnet.
Störst miljöpåverkan hade tygkassen av ekologisk bomull som behövde användas minst 149 gånger för att bli kvitt dess påverkan på klimatet och minst 20 000 gånger sett till samtliga miljöindikatorer.- Vanliga plastpåsar har lägst miljöpåverkan, Aktuell Hållbarhet 21 mars 2018
Är det sant? Det beror, som Berglund visar, på hur man räknar. Notera t ex hur 20000 plötsligt kan bli 5000 bara genom att justera referens-påsen en smula. Enkelt är det inte. Vilket, som så ofta, framgår i originalrapporten, men, som vanligt, inte i rapporteringen om densamma.
När det i massmedia rapporteras om otroliga mängder vatten det går åt för att få tygkassar, bomullskläder, mjölk mm, tror jag att man räknat med konstbevattning överallt.
SvaraRaderaJag talade med en mjölkbonde om hur mycket vatten det går åt för att producera en liter mjölk. Bonden visste precis hur mycket vatten det gick åt i hans mjölkproduktion och den mängden var inte så stor trots att den inkuderade renspolning av kostallet ett par gånger per år. Men under sommaren gick djuren på bete och fick då i sig rätt mycket vatten från sin mat. På vintern drack de förstås betydligt mer eftersom de åt en hel del torkat hö men höet hade växt utan konstbevattning. Men det finns andra skäl att minska på mjölkproduktionen rejält.
När massmedia rapporterar om vad som är miljömässigt bra respektiva dåliga val gagnar det defitivt inte planeten Jorden om mycket överdrivna sifferuppgifter sprids.
Själv har jag en tygkasse från 2002. Antag att jag använt den två gånger i månaden i 18 år så har jag använt den 12 månader/år*2 gånger/månad*18 år = över 400 gånger och den är fortfarande i bra skick. Säg den plastkasse som håller att bära hem maten med mer än 400 gånger.
Förr använde jag plastkassar från mataffären två gånger, först till att bära hem maten från affären, sedan för att förpacka sopor och köksavfall. Nu använder jag tygkassar, men måste i stället köpa separata plastpåsar för avfall. Jag begriper inte riktigt hur det där gynnar miljön. Det verkar för mig som att det bara gynnar tygkassefabrikanterna.
SvaraRaderamvh Staffan
Begriper inte allt prat om bärkassar. Det går att ta betalt för dem, men det är det enda. Praktiskt taget varenda bärkasse används (minst) två gånger, för att bära hem varor och ut sopor. Av allt skräp på gator och torg utgörs det mesta av fimpar och tuggummin. Plastpåsar som skräpar är godispåsar och liknande som inte är föremål för någon debatt eller lagstiftning.
SvaraRaderaDet stora problemet för mig är att samhället i allmänhet ännu inte är anpassat för allt vårt klimatsmarta kämpande.
SvaraRaderaLägenheter har inte utrymmen skapade för att dela upp soporna på det sätt som återvinningscentralerna vill ha. Och äldre människor är inte vana vid att sortera. När jag slänger morsans sopor är det ofta ett litet äventyr.
När man sedan hört att kommuner ändå inte har förmåga att sortera, utan att allt körs till samma ställe ändå. Ja, då blir man lite deppig.
/koroshiya
En plastkasse som man köper i affären är gjord av tjockare plast än vad soppåsen är och därför är det dumt att använda tjocka plastkassar för sopor. För min del tar det flera veckor att fylla en soppåse. Min soptunna rymmer 140 liter och den töms var åttonde vecka men då är den bara halvfull.
SvaraRaderaTygkassar kan man sy av tyger som annars skulle kasseras. Baksidan av utnötta jeans brukar inte vara speciellt slitna utan kan användas till att sy tygkassar. Även andra avlagda kläder går att sy om till tygkassar. Man kan också be att få tygprover hos möbeltapetserare. Ett par sådana tygprover är lagom stora för en tygkasse.
Jag förstår inte varför äldre personer inte skulle vilja sortera förpackningar. Visserligen går en del plast till förbränning men glas, papper och metall återvinns. Eftersom jag har långt till närmaste återvinningsställe och jag dessutom har gott om plats att ha de utsorterade förpackningarna blir det inte av att slänga förpackningarna så ofta. Men bor man nära en återvinningsstation kan man ju ta med sig det som man sorterat ut flera gånger i veckan.
Själv får jag nog räkna mig till vad som kallas äldre och de som jag känner i min ålder är uppvuxna med att ta till vara det mesta så att återanvända glas, papper, metall osv är helt naturligt.
Att allt som samlas in skickas till ett och samma ställe är ännu en myt att knäcka. Förpackningsinsamlingar sköts av en annan organisation än den kommunala sophanteringen. Jag tror att den första återvinner allt som är möjligt att återvinna. Få undantag har fått mycket uppmärksamhet vilket gjort att de misstagits för regel.
SvaraRaderaSjälv försöker jag bara köpa så många plastpåsar som jag behöver till soppåsar. Jag sopsorterar de flesta förpackningar och nästan allt rent papper. Så papperskorgarna innehåller smutsigt papper, matavfall och vissa förpackningar. Dessutom har jag ensamhushåll så det blir inte så mycket. Däremot bor jag i flerfamiljshus, så soptunnan verkar fyllas varje vecka. Alla sopsorterar ju inte så bra som jag.
Fråga till Anonym kl 11:38. Finns det inte någon särskild behållare som man ska slänga komposerbart avfall i? Jag trodde att det finns lagkrav på att matrester och annat biologiskt nedbrytbart inte får slängas i samma behållare som brännbart restavfall.
SvaraRaderaJag tror inte det. Någon obligatorisk kompostering har jag aldrig sett.
SvaraRaderaI min hemkommun och grannkommunerna står det bl a så här på nätet om kompostering:
SvaraRaderaMatavfall ska sorteras ut i papperspåse.
Matrester (tillagade eller råa)
Bröd, kex, kakor, bullar
Grönsaker, rotfrukter,frukt
Kaffe- och tesump
Kaffefilter
Blommor och blomjord
Ris, mjöl och pasta
Hushållspapper
Ägg och äggskal
Mindre kött och fiskben
Popcorn
Räkskal
Jag bor i Sigtuna kommun och mina föräldrar i Stockholms stad. Båda verkar erbjuda kompostering men det är inte obligatoriskt.
SvaraRadera