Marshmallow, det är väl ett svenskt ord? Det har använts om skumgodiset sen åtminstone 1976 (enligt SO) och i brist på alternativ blivit rejält etablerat.
Det är lite lustigt eftersom ordet marshmallow, träskmalva, inte är särskilt aptitligt i sig. Det syftar på växten Althaea officinalis, läkemalva på svenska. (Ordet officinalis syftar på klostrens apotek och användes som artnamn av Linné på växter som var väletablerade i farmakopén.) Likt många andra apoteksörter användes det även till godis. Jag vet inte om blomman bidrog med smak, konsistens eller både och, men så småningom ersattes den med gelatin. Så det finns ingen mallow i dagens marshmallows.
Konsistens! Roten är stärkelserik och slemmig. Hela växten torde vara stärkelserik, för om man tuggar på dess blad känns det också lite skummigt. Späda blad kan användas i sallad, liksom bladen av dess kusin myskmalva. Vackra är de också, båda arterna.
SvaraRadera