Varför man missionerar

Quora är en webbplats där folk ställer och besvarar varandras frågor. I december 2018 ställde en frustrerad missionär, gissningvis från någon icke namngiven sekt, följande fråga:

Varför blir folk arga när jag försöker att dela Guds ord med dem? Jag gör det bara för att jag bryr mig om dem och inte vill att de ska hamna i helvetet. Det känns som om en del undviker mig på grund av detta. Finns det något sätt att nå fram till dem?

Ett svar kom från den flitige Quora-deltagaren Doug Robertson. Svaret har blivit omdiskuterat och mestadels hyllat. Det hade varit intressant att se en kommentar från någon med djupare kunskap om sekter. (Min översättning, säkert inte utan vank.)

Det handlar inte om det du tror.

Missionerandet är utformat för att vara obekvämt för den andra personen eftersom det inte handlar om att konvertera dem till din religion. Det handlar om att manipulera dig så att du inte lämnar den.

Om syftet var att få folk att konvertera vore det ett fullkomligt misslyckande. Nästan inga rekryteras som inte var villiga från början. Det vore effektivare att sälja kakor.

Å andra sidan är metoden extremt effektiv för att skapa en djup samhörighet mellan medlemmarna.

Faktum är att motarbetandet är viktigare än de få som man lyckas konvertera. Motarbetandet får dem att känna obehag bland de som de ska försöka tala med. Dessa blir "de andra". Det obehaget försvinner när de kommer tillbaka till sin församling, "stammen" [the tribe].

Om du studerar processen noggrannt blir det ganska tydligt. Vanligtvis utgår religiösa människor från sin egen grupp, som är uppmuntrande och stödjande. De skickas ut i den hårda världen där folk ständigt motarbetar och avfärdar dem. Oftast för att de har tränats i att vara så påfrestande.

Sedan återvänder dessa modiga vittnen från den grymma omvärlden till sin församling där de behandlas som hjältar. Nu är de säkra. De berättar för varandra om hur de försökt att nå ut med sanningen till de gudlösa. De knyts närmare varandra när de utbyter erfarenheter om världen utanför församlingen.

Återigen lär de sig att den enda plats där de accepteras är hos dem som tänker som dem. Det är farligt att lämna gruppen. Världen är din fiende, men vi älskar dig.

Det här är en straff- och belöningscykel som är en vanlig teknik för hjärntvätt. Deltagarna blir mer och mer beroende av sin "stam" eftersom de vet att "de andra" avfärdar dem.

Blanda in lite ritualer och monotont mässande, en skvätt rädsla för att dömas av en osynlig men allsmäktig varelse som älskar dig om du gör som du blir tillsagd, och du får en rätt så kraftfull mix.

Ledsen, men jag tänker inte medverka i någons hjärntvättningsritual.

- Doug Robertson på Quora: Why do people get angry when I try to share the word of God with them?