Varför öl kallas export

Beteckningen har visserligen använts länge, men inte så långt tillbaka som 1848 ... Men varför beteckna starköl som "export"?

-ÖL. benämning på ett alkoholstarkt, urspr. för export avsett öl. TT 1876

- SAOB: EXPORT

Sverige hade länge en ölkultur som kunde mäta sig med dagens, om inte i kvalité och variation så definitivt i antal sorter och lokal förankring. Och även om det mesta som dracks var åt det svagare hållet så fanns det nog så gott om starkare varor, från lagerdricka (motsvarar dagens snabbköps-folkisar) till lageröl (drygt 5 %) och pilsneröl (ca 6 %). För att bara nämna några exempel.

Från 1866 och framåt blev bestämmelserna kring öl och dess olika styrkor allt hårdare och mer detaljerade. Till slut kom ödesåret 1922 då försäljning av öl klass III "starköl" förbjöds, eller snarare receptbelades som vore det knark.

Dessa regler för den svenska marknaden gällde naturligtvis inte för den som bryggde för utlandet. Det var då och därför som märkningen EXPORT blev vanlig på starkare svenska öl.

En annan bakgrund som nämns, och som inte behöver stå i strid med den ovan, har med ölstaden Dortmund att göra. Där började man på 1870-talet att skriva Export på etiketterna. Det hade varken med juridik eller tariffer att göra utan med hållbarhet: Lite starkare öl höll bättre vilket gjorde det mer lämpat för lite längre transporter. När svenska bryggerier började kalla sina öl "Export" anknöt de till dortmunderölet, först av praktiska skäl och längre fram av ekonomiska.