Håkan tipsade om en liten text som alla kan utantill. Även om vi kan den i lite olika varianter.
Prästens lilla kråka- Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif (1886)
skulle ut och åka,
ingen hade hon som körde.
Än slank det dit,
än slank det hit,
än slank det ned i dike (dvs. diket).
Källan ovan hittades i SAOB: dike (1912). Där nämns även att "prästens" kan ersättas med "mammas", "pappas" och så vidare. Den näst vanligaste varianten idag, som jag antar att "mormors" är, nämns inte.
Men så tas den här varianten upp, och då börjar det bli intressant:
Gossen (flickan) skulle åka,- Otto Hellgren*, Sånglekar från Nääs (1905)
spände för en kråka etc.
Den förekommer också hos Johan Nordlander, i Barnkammarens bok (1882) liksom i Svenska folksagor (1892) som Toss hittat:
Det var inte kråkan som skulle åka! Det var nån himla unge som satte fast en kråka vid sin vagn! Inte undra på att ekipaget slank hit och dit och slutligen ner i diket!- Prästen och kråkan i nytt ljus!, Anna Toss 28 december 2015
Kan det vara "lösningen"? Toss tolkar texten som tidigare än standardvarianten. Det bekräftas inte av beläggen hittills, då Nordlander 1882 är praktiskt taget samtidigt med Nyare bidrag 1886. Vilket naturligtvis inte innebär att det är osant. Mer forskning krävs, som man säger. Då skulle man kanske även kunna få reda på varifrån prästen kommer, et cetera.
En tolkning av kråkan är att det inte rör sig om en kråkfågel Corvus utan en person. Som i SAOB: kråka 3) "nedsättande l. smeksam benämning på person (som uppträder dumt l. tafatt o. d.): dumbom; stackare". Eller finns det ett dialektalt kråka = flicka någonstans? Att kråkan kallas "hon" kan förstärka det intrycket. Men att kalla ting som inte är folk eller ens varelser för hon eller han är av gammalt i svenskan; fartyg, klockor och kråkor kan kallas "hon" utan att syfta på någon kvinnsvarelse (jämför Faktoider: Genusförvirring av fordom).
Flera exempel på kråkfåglar i sånger och ramsor hittades hos tant sQata: Kraxiga barnramsor och andra verser.
* I SAOB står "Hallgren". Jag tror att det är det första tryckfelet jag hittat i den ärevördiga ordboken.
Oavsett tolkning av "kråka" här kan man notera att ordet, enligt SAOB, är femininum i äldre svenska. Och i en dikt i Götheborgska nyheter, den 7 november 1767, kallas kråkan "hon".
SvaraRadera