Frysföreningar

"Protokoll fört vid möte å Medborgarhuset den 13/4 1956 för bildande av frysfackförening i Getinge"

På 1960-talet slog frysboxarna igenom. Från denna tid kunde man äta i princip vad som helst när som helst.

- Sveriges historia (Ordalaget 2018), s 231

En besvärlig men intressant grej med att skriva en hel bok är de myriader passager som man skulle vilja utveckla men inte gör eftersom det skulle bli för långt och/eller plottrigt. Uppgiften ovan är ett exempel.

För det som slog igenom på 1960-talet var just frysboxar, sådana man har hemma. Men frysar och fryst mat hade mången svensk vid det laget nyttjat i åratal.

Året var 1953 när kylan kom till Ränneslöv, i form av det lilla andelsfryshuset på Kristineborgsvägen. Som medlem i frysföreningen förfogade man över ett eller flera fack inne i huset, där man kunde stoppa in slaktköttet, resultatet från jakt- och fiskelyckan eller bärskörden.

- Frusen epok varade i 60 år, Hallandsposten 16 januari 2014

Frysföreningar dök upp mest överallt på 1950-talet. Det låter som en trevlig form av bygemenskap. Och praktisk därtill, givet att man inte hade för lång eller obekväm väg till fryshuset. Behövde man mer utrymme under kortare eller längre tid var det bara att hyra ännu ett fack, i en anläggning med helt annan kapacitet än små hemfrysar kunde man snabbfrysa varor på ett annat sätt, och avfrostandet sköttes regelbundet under gemensamma former.

Från 1970-talet började frysföreningarna att läggas ner. Flera levde kvar oväntat länge, som den i Ränneslöv. Måhända det än idag finns någon aktiv frysförening?