De övriga häxprocesserna

Det finns många missuppfattningar kring häxprocesserna. Jag har tagit upp flera på Faktoider: Häxprocesserna: att antalet offer överdrivits kraftigt, att de som dödades under oväsendet med ett enda belagt undantag avrättades innan de lades på bålet (att brännas levande var vanligare före 1668), att Urban Hjärnes roll som den klarsynte hjälte som satte stopp för det hela är en skröna, att idéer om att färderna till Blåkulla "egentligen" skulle ha utgjorts av drogrus också är skrönor (färderna var rena fantasier utan minsta grund i verkligheten) och att "det stora oväsendet" inte alls inträffade på medeltiden, som många fått för sig, utan sedan Sverige varit protestantiskt i ett sekel.

Här är en till, om lite mer komplicerad. När man tar upp häxprocesserna är det praktiskt taget alltid de intensiva åren 1668-1676 man talar om, den märkliga masshysteri som kallas "det stora oväsendet". Då avrättades ca 300 svenskar. Det är 3/4 av totalen. (Med reservation för att månget domslut gått förlorat genom åren, särskilt från äldre tider.) Utöver dem har ca 100 svenskar avrättats, tidigare och senare, för trolldom.

Det ska sägas direkt att det dödstalet inte är anmärkningsvärt högt. Hade det inte varit för "oväsendet" så hade vi legat under Norge och rentav Finland (om vi räknar den landsdelen separat) med betydligt mindre befolkningar.

Studerar man synen på häxor över en längre tid är det tydligt att agitationen tilltog mycket långsamt. Så sent som 1571, mitt under reformationens komplicerade tidevarv, så bestraffades tänkta utövare bara med att uteslutas ur församlingen. När folk riskerade dödsstraff så var det för att ha dödat folk med hjälp av trolldom, inte trolldomen i sig. Många åtal underkändes, av lägre eller högre instans. Så sent som 1593 tvekade hertig Karl (senare Karl IX) att ta två "trollkonors" erkännanden på allvar.

En mycket ofta nämnd fras är 2 Mosebok 22:18, "En trollkona ska du icke låta leva". Den fanns inte med i Kristofer av Bayerns landslag från 1442, som i sin tur var en revidering av Magnus Erikssons landslag från ca 1350. Men när lagen gavs ut 1608 kompletterades den med relevanta utdrag ur Moseböckerna.

I lika måtto vele vi ock, att man uti högmåls- och andra sådana grova saker, som är mened, Guds lastande, svärjande, dråp, hor, frändsämjospjäll [incest, i den mycket vida bibliska meningen], ocker, falskt vittne och annat sådant, rättar sig efter Guds lag, som i den heliga skrift är författat, och här efter skall varda införd

Många av Mose lagar var alldeles för hårda för att vara användbara ens på den tiden, och domstolarna brukade som regel mildra dem ordentligt.

Det som skiljer de 300 från de 100 är att förra föll offer för en masshysteri med teologiska förtecken snarare än teologin i sig.