Dagarna är räknade för aprilskämten. I alla fall för skämten i tidningarna, enligt medieforskaren Bengt Johansson.Aprilskämten lever farligt, SVT 1 april 2018
Professorn i journalistik och medier förklarar i några punkter varför aprilskämtens storhetstid är över:
- När källkritik, fake news och liknande hamnat på dagordningen på ett nytt sätt så vill man inte riskera sin dyrbara ömtåliga trovärdighet genom att med flit publicera hittepå.
- Det klassiska aprilskämtet har två steg: Först blir man lurad, sedan berättar tidningen (tv-/radioprogrammet) att det var ett skämt. När kanalerna blivit digitala så är det inte alls självklart att läsarna är med i båda stegen.
- Klickklimatet uppmuntrar spektakulära nyheter året runt, och "det finns flera nyheter som verkar osanna även om det är sanna".
Göteborgs-Posten valde ju också att inte publicera något aprilskämt igår av just det skälet.
SvaraRaderaSydsvenskan gjorde det - om att genuscertifiera lokaltågen "Pågatågen" - och blev "översvämmade" av klagomål från folk som tycker att man inte ska få skämta om sådant. Andra sidan av samma mynt.