Häromdagen höll jag åter en föreläsning om källkritik. En av bilderna utgörs av nio konkreta tips.
1. Vem står bakom sajten?
Vad står det på sajtens "Om"-sida? Om ingen sådan finns så är redan det en varningssignal. Vad står det om sajten på Wikipedia? Vem har registrerat domänen?
2. Vem står bakom nyheten?Är en artikel i själva verket ett pressmeddelande? Som på sin höjd fått en lätt rewrite när redaktionen stuvat om texten en smula? Om ett omotiverat företagsnamn förekommer, som till exempel i klassikern "enligt en undersökning från [företag]...", så kan man vara säker på det. En intressant observation är att namnet tenderar att vara med någonstans vid det fjärde stycket. Precis i början vore lite väl uppenbart (givet att avsändaren inte vill att pressmeddelandet ska se ut som ett pressmeddelande), och i slutet riskerar det att redigeras bort.
3. Vad står det, egentligen?Undersökningar visar att väldigt många väldigt ofta delar artiklar utan att ha läst mer än rubriken. Ett hett tips för den blivande källkritikern: Läs mer än rubriken.
4. Går påståendet att kontrollera?Har någon mer skrivit om samma sak? Kanske med en annan vinkling? Leder slagningar till samma källa?
5. Vad visar kontrollen?Denna punkt kan ses som en logisk fortsättning av punkt 3: Om en artikel beskriver en vetenskaplig studie, läs studien. Det är mycket vanligt att en studie beskrivs av en journalist som missförstått studiden. När sedan artikeln får en rubrik av en rubriksättare som missförstått artikeln är förvirringen total.
6. Hur "märkvärdigt" är påståendet?Det finns en klassisk regel som formulerats av många personer genom tiderna, som Laplace, Thomas Jefferson m.fl., men vars mest berömda formulering kommer från Carl Sagan: "extraordinary claims require extraordinary evidence". Denna punkt är ofta svårare än den ser ut. Många gånger kräver det lite eftertanke för att inse hur osannolik ett påstående är, särskilt när det så att säga rimmar med den egna världsbilden.
7. Vilken uppmärksamhet får påståendet?Folk har oerhört lätt för att tappa fokus och diskutera något annat än det påstående de tror att de diskuterar.
8. När skapades källan?Är nyheten du delar publicerad en dag eller en vecka gammal? Eller en månad, ett år eller ett decennium? Detta låter inte som någon tyngre fråga men felet är väldigt vanligt, särskilt som många sajter av någon anledning gärna gömmer undan publiceringsdatum (den sista tiden har en del blivit bättre på detta). En del artiklar är folk väldigt glada att dela år efter år, trots att de vederlagts gång på gång ... Se även bloggposten Kolla datum!
9. Bildgoogla!Utgörs nyheten/påståendet av en bild? Föreställer den verkligen vad som påstås? När har den tagits, var, och i vilket sammanhang? Ofta kan man snabbt och lätt få facit eller åtminstone goda hintar medelst en lika snabb som enkel bildgoogling.
Problemet med punkt 5 är ju t ex när det gäller rapportering av vetenskapsnyheter så ger inte media alltid en referens till den vetenskapliga studien som artikeln bygger på, redan då kan man misstänka att journalisten inte själv läst ursprungsstudien ,eller bara läst abstrakt. Sveriges Radios vetenskapsredaktion brukar ge korrekta referenser, medan SVT och dagstidningar är notoriskt inkompetenta. Jag har försökt diskutera med SVT, men de har hänvisat till att de vetenskapliga artiklarna inte är fritt tillgängliga, och att de därför inte vill ge referenser. Men det är ju ett dåligt argument, dessutom är ju de flesta vetenskapliga tidskrifter tillgängliga via våra universitetsbibliotek.
SvaraRaderaStudier som bekostats av det allmänna som vi ändå får betala för att läsa... Don't get me started. :-/ Där har forskarsamfundet något att ta i. (Vilket redan görs, visst.)
SvaraRaderaArgumentet är inte ens sant i alla fall: i dessa fall med SVT Vetenskap 180501 och Vetenskap 180420 finns inga referenser, men när jag letar fram artiklarna är de open access i båda fallen (doi är 10.1161/CIRCULATIONAHA.117.032047 och 10.1186/s12889-018-5339-3, och SVT-rapporteringen är som kunde väntas också ganska förvirrande).
SvaraRadera