De irrelevanta tyska renhetslagarna

För halvannat år sedan utkom i Tyskland en lag, som är mycket sträng äfwen i fråga om oskadliga förfalskningar. Denna lag har gifwit anledning till mycken twist derom, hur långt man skulle få gå, innan en tillsats till ett födoämne kan anses innebära en förfalskning. 

Man har en hel literatur endast om öl; den ena sidan will, att ölet skall bestå enbart af humle och malt, medan man från annat håll förswarar, att nästan hwarje bryggare söker gifwa sitt öl en särskild smak och att afnämarne [kunderna] wilja få hawfa det. En annan twistepunkt har warit chokolad. I Tyskland hafwa fabrikanter pliktfälts [bötfällts], derför att fabrikatet innehållit 1 á 1½ proc. stärkelse eller hwetemjöl.

- Tidningen Kalmar 18 juni 1881

Debatten om ölets renhet utgår ifrån den bayerska (ofta men oegentligt kallade tyska) renhetslagen från 1516. Den lagen, eller lagarna eftersom den senare kompletterades, syftar inte på hygien utan på ölets ingredienser.

Den 23 april 1516 skrev en grupp bayerska bryggherrar under vad som skulle komma att bli den tyska Reinheitsgebot, Renhetslagen. Denna lag föreskrev strängt och bestämt att öl bara fick bryggas av malt, humle och vatten. Syftet var helt enkelt att kvalitetssäkra ölproduktionen från onödiga tillsatser.

- Spendrups: Tyska renhetslagen

Spendrups anger ingen källa. Men syftet bakom sådana lagar är sällan något så flummigt som "onödiga tillsatser"; varför skulle tillsatser användas om de var onödiga? Anledningen var något långt mer påtagligt.

Längre norrut bryggdes öl som smaksattes med pors. Sådant öl bryggdes inte i Bayern eftersom pors inte växer där. Så bajrare som tyckte om den speciella porssmaken fick importera? Nej det gick inte, eftersom porsölet var förbjudet hos dem, trots att det var helt fritt från "onödiga tillsatser". De fick hålla sig till okryddad öl. Och sådan behövde ju inte tas in utifrån eftersom den fanns i Bayern...

Renhetslagarna var, kort sagt, ett handelshinder.

Renhetslagarna används än idag som ett argument för kvalité trots att deras föreskrivna "renhet" är något helt annat. De föreskriver inte att man ska tillämpa god hygien vilket är oerhört viktigt vid ölbryggning. Däremot föreskriver de att man inte får blanda i kryddor, bär eller andra smaksättningar som inte har ett dugg med kvalitén att göra. Debatten om 1516 års renhetslagar förvirras av att den inte skyddar konsumenten utan begränsar utbudet – vilket var dess ursprungliga syfte.