Vad var tulpanmanin, egentligen?

Semper Augustus, en av de märkvärdigaste och allra mest övervärderade tulpanerna att handlas med under tulpanmanin

Wall Street 1929, Kreuger 1930, dotcom ... För de historiskt intresserade Söderhavsbubblan och järnvägsmanin; inom kort lär bitcoin att läggas till raden. Och varje finansbubbla jämförs med bubblornas bubbla: Tulpanmanin.

Vi har alla hört historien, åtminstone i brottstycken. Men hur mycket stämmer?

Utanför kretsen av historiker och mytforskare är det nog få som känner till hur klent källäget är. Den praktiskt taget enda primärkälla som använts är en pamflett av hrr Gaergoedt och Warmondt som gavs ut kort efter att bubblan sprack. Den användes av en viss Charles Mackay i boken med den tidlösa titeln Extraordinary Popular Delusions and the Madness of Crowds (1841), som är anledningen till att tulpanmanin än idag tillhör allmänbildningen.

Anne Goldgar har gjort något som få gjort: Hon har grävt i arkiven och kartlagt tulpanhandeln. Och hon har hittat en hel del som inte stämmer med den spridda bilden. Inte för att jag själv känner igen alla detaljerna hon tar upp. Som att "alla" ägnade sig åt tulpanhandel, eller att mängder av spekulanter tog livet av sig efter kraschen; båda låter mer som senare tiders börskrascher. Eller att lökar kunde byta ägare väldigt ofta, kanske tio gånger om dagen. Men de tyngre myterna hon avfärdar är intressanta så det räcker och blir över. Som att de riktigt övervärderade lökarna utgjorde en mycket liten del av marknaden:

Although it’s true that the most expensive tulips of all cost around 5,000 guilders (the price of a well-appointed house), I was able to identify only 37 people who spent more than 300 guilders on bulbs, around the yearly wage of a master craftsman. Many tulips were far cheaper.

- Anne Goldgar: Tulip mania: the classic story of a Dutch financial bubble is mostly wrong, 12 februari 2018