1) samhällsfarlig grupp av personer- Svensk Ordbok: liga
2) serietävling mellan (fotbolls)lag särsk. om elittävlingarna i vissa länder
Ordet finns i en rad språk. I samtliga fall som jag tittat på kommer de från italienskans lega som i sin tur kommer från latinets legare, "binda, förena", som också gett upphov till ord som legering. Och i de flesta fall jag tittat på har det en neutral eller positiv betydelse. Och undantagen är alla nordiska.
För på svenska, norska, danska och finska används liga/liiga om gäng med skurkar. I åtminstone svenskan är den betydelsen den primära, då sportsliga ligor nästan alltid syftar på utländska serier (en snabbkoll resulterar i ett fåtal svenska sportsliga ligor).
Stämmer observationen? Finns det fler språk där en liga främst är något dåligt? Det vet jag inte, än. Inte heller om de dåliga nordiska ligorna är ett arv från en viktig spelare i det trettioåriga kriget:
På grund av svenskarnas strider med katolska ligan under trettioåriga kriget har ordet "liga" i svenskan, som enda språk i Europa, blivit negativt laddat.- Wikipedia: Katolska ligan (trettioåriga kriget)
Som ytterligare krydda till detta värdeladdade ord så kallades väl en medlem i en liga för ligist? Ett ord som verkligen fått negativ laddning i svenska språket.
SvaraRaderaJag hittade ett blogginlägg av Dick Harrison som beskriver lite historia kring den Katolska ligan:
"Dick Harrison
22 april, 2013
Idag tar jag upp en direkt följdfråga på gårdagens blogg om slipsens ursprung, som ju visade sig vara länkat till trettioåriga kriget. Gäller inte detta även ord som ”liga” och ”ligist”?
Inte riktigt, men delvis. Ordet är välkänt inom många språk (ital. lega, franska ligue, etc.) och syftar på sammanslutningar och föreningar, på något som har ”bundits ihop”. Det speciella med ordets användning i svenskan är att det nästan alltid, med undantag för i idrottsliga sammanhang, har använts med negativ biton. Att tillhöra en liga är i Sverige skumt – det är ungefär som att tillhöra ett kriminellt gäng. I utlandet är substantivet ofta värdeneutralt.
På denna punkt finns det mycket riktigt en historisk koppling till 1600-talet. I början av detta sekel formerade sig de tyska furstarna till religiösa och politiska förbund. Protestanterna gick ihop i Evangeliska unionen, katolikerna i Katolska ligan. Sistnämnda organisation grundades den 10 juli 1609 på initiativ av hertig Maximilian av Bayern. Vid hans sida stod i främsta ledet biskoparna av Würzburg, Konstanz, Augsburg, Passau och Regensburg, men antalet medlemmar utökades sedermera till att bland annat omfatta de andliga kurfurstarna av Mainz, Köln och Trier. Formellt ingick även Österrike i ligan från och med 1613. Habsburgarna i Wien, Prag och Madrid stödde projektet, liksom påven.
Efter defenestrationen i Prag 1618, då trettioåriga kriget började, ställde Katolska ligan upp en slagkraftig armé under Tillys befäl, vilken hembar stora triumfer under krigets första år, då både Böhmen och Pfalz erövrades. Katolska ligan var även framgångsrik i kampen mot Kristian IV:s Danmark men blev grundligt besegrad av Gustav II Adolf. Efter den fred som flertalet tyska furstendömen slöt med kejsaren 1635 upphörde ligan att existera, eftersom fredsöverenskommelsen förbjöd formerandet av allianser inom Tysk-romerska rikets ram."
Nej, i Danmark används 'liga' i betydelsen 'förening/sammanslutning/organisation' - som t.ex. Den Arabiske Liga (på sv. Arabförbundet). Danska kriminella är med i en 'bande' - t.ex. Blekingegadebanden, och HA och Bandidos är rockerbander (rockere kör mc).
SvaraRadera