Det käns fortfarande märkligt att i menyn på fina krogen se risotto. Vem vill äta risotto när man inte är tvungen? När det finns riktig mat? Och vem vill betala restaurangpris för sånt? – Är reflextankar som blixtrar till. Men något ögonblick senare så kommer jag ihåg: Javisst ja, det är ju riktig risotto!
Äkta risotto finns i myriader varianter, men grunden i konceptet är att buljong kokas in i ris (som naturligtvis finns i särskilt passande sorter men som åtminstone inte ska vara långkornigt). Rätt lagad blir det en krämig "buljonggröt" som kan bli riktigt, riktigt läcker och bra på alla vis.
Å andra sidan är vi många som i skolan serverats ris – vanligt kokt standardris – blandat med ärtmajspaprika-blandning och någon sorts kött, om det nu var köttfärs som på bilden eller ännu oaptitligare skinktärningar. Det sägs att man fick ketchup till, om det är sant så har jag lyckligtvis förträngt det. Eftersom det stod "risotto" i matsedeln de dagarna så måste otaliga svenskar ha fått för sig att denna besynnerliga, torra och onjutbara nödföda har någonting med maträtten risotto att göra. Hur gick det till?
Jojomän, vi fick ketchup till risotton i skolan. Det tog lång tid för mig innan jag förstod vad riktig risotto är. Numera är det en favoriträtt, och intas aldrig med ketchup :)
SvaraRadera"Falsk risotto" tror jag de flesta av oss 30-nånting eller äldre skulle förstå som benämning på den rätt som finns på högra bilden. I frysdisken heter det "kinamix" (Findus), men då utan protein. För egen del minns jag rätten snarare från hemmet än skolbespisningen, men den fyllde samma slags funktion som pytt i panna: Ett relativt enkelt och ok sätt att göra ny mat av rester. Kassler var i min värld milsvida överlägset tonfisk som proteinbas.
SvaraRadera/Håkan
Kinamix! Den är ju bekant. Lanserad 1971 eller kanske 1972 ser jag, i en tid då det räckte med lite ris för att något skulle bli "kinesiskt". Och varför skulle man vara petigare med beteckningen "risotto"? Ris som ris.
SvaraRaderaSe även horrören ungersk gulasch.
SvaraRaderaNär det gäller köttfärssås/bolognese har vi åtminstone varit finkänsliga nog att hitta på ett eget namn så att Bolognaborna slipper gömma huvudet i händerna.
Hex, du får starta en receptsida så blir du rik...
SvaraRaderaJag har en italiensk kompis (från Bari) som hävdar (med viss rätt (!), vill jag påstå) att en restaurang som serverar spagetti bolognese inte är en riktig italiensk restaurang. Med den såsen passar inte spagetti då de tunna "stråna" inte får med sig såsen. Måste minst vara fettuccine. Jag var på tjänsteresa idag och hade lunch med honom, av någon lustig anledning på en italiensk restaurang. Han blev lite imponerad av min fråga om restaurangens carbonara var riktig eller för turister. Frågan ställdes på italienska (fast restaurangen ligger utrikes) och svaret var väl typ "kanske lite" varvid jag tog en penne arrabiata istället. Själv gör jag en carbonara romana som är världsberömd i hela kvarteret. INGEN GRÄDDE!
MVH
Hans
Jag ser ingen referens till att det på bilden till höger verkligen kallas risotto?
SvaraRaderaJag kan inte komma ihåg att jag fick sådan "risotto" i skolan, men däremot att vi fick en tonfisksallad som var ungefär samma sak, fast förstås med tonfisk istället för köttfärs/skinka. Serverades med rosa sås och var inte gott alls.
SvaraRaderaJag minns den risiga röran från den högra bilden mycket väl från mina första år som lärare. Till denna serverades en sås vars recept tack och lov fallit i glömska.
SvaraRaderaÅ andra sidan handlade det troligen om en helt annan rätt benämnd "Ris-Otto", där bokstaven o uttalades som o i ordet olustig.
Jag kan bidra med två referenser: 'Bonniers nya kokbok' från 1972 och 'Vår kokbok', 13:e upplagan från 1982 har båda recept på risotto som liknar den högra bilden. Ingen av dem har recept på något som likar den vänstra bilden.
SvaraRadera/Cathy
Förstahandsvittnesmål: Johodå, även i de skolmatsalar jag frekventerade kallades det där för "risotto".
SvaraRaderaAtt somliga känner igen det och andra inte har väl kanske med ålder att göra? Jag gick grundskolan på sjuttiotalet, gymnasiet i början av åttiotalet. Kommer inte ihåg säkert om det erbjöds på gymnasiet, men i grundskolan vet jag att det bjöds. (Fast på högstadiet käkade man väl mest knäckebrödsmackor med Aromat.)