I Nordisk Familjebok från 1882 kunde man i artikeln om frossa (dvs malaria) läsa att sjukdomen beror på en bacill; inte i den slarviga vardagliga betydelsen utan en art i bakteriesläktet Bacillus. Herrar upptäckare var också etablerade mikrobiologer. De hade funnit att difteri orsakas av en bakterie (vilket stämmer), liksom tyfoidfeber (vilket också stämmer); men när de kom fram till samma slutsats rörande malaria så högg de i sten.
Vad de hade hittat var en stavformade mikroorganism i jord från malariatrakter. De injicerade den i kaniner, som därefter fick malaria-liknande symptom. Flera forskare gav dem sitt stöd; det förefaller som om bacill-teorin var någotsånär konsensus. Åtminstone ett tag... Men så kom Charles Laveran med mothugg. Han var ingen etablerad mikrobiolog, utan en helt okänd fransk militärläkare stationerad i Algeriet (som då var franskt). Han hade gjort egna undersökningar och inuti röda blodkroppar funnit en annan mikroorganism, mycket mindre än någon bacill, som han misstänkte. Hans idéer rönte först föga förståelse – inte så märkligt – men efterhand så tog det skruv. Den amerikanske militärläkaren George Miller Sternberg bekräftade hans rön 1881, efterhand fick han med sig allt fler ledande malaria-experter på tåget, och så småningom berömdheter som rentav Pasteur.
Mikroorganismen Laveran misstänkte tillhörde släktet Plasmodium. Idag vet vi att där finns en rad arter som förorsakar malaria av olika slag. Upptäckten belönades med 1907 års Nobelpris i medicin och fysiologi. Vid det laget hade nästa upplaga av Nordisk Familjebok kommit ut.
- Nordisk Familjebok (1904): Bakteriologi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.