Varför man nördar ner sig

En bok? En hel bok? Om en svartvit stillbild? Måste vara något särskilt till bild! Det är sannerligen en av de mest minnesvärda och älskade fotografierna som någonsin tagits, och denna bok om den är en mästerlig berättelse, en detektivhistoria som löser ett 65 år gammalt mysterium. Vilka var paret i LIFE Magazines foto, taget på Times Square, New York City, den 14 augusti 1945, dagen då andra världskriget tog slut? Vad gör att detta fotografi inte bara är värt tusen ord, utan miljoner ord under årtionden? Därför att det får oss att känna som om vi var där och upplevde jublet vid krigsslutet tillsammans med miljoner andra över hela Amerika.

- David Hartman, förordet till Lawrence Verria och George Galdorisi, The Kissing Sailor: The Mystery Behind the Photo That Ended World War II (Naval Institute Press 2012)

På över 200 sidor grottar Verria och Galdorisi ner sig i såväl Alfred Eisenstaedts berömda bild liksom de tre andra exponeringarna han tog vid tillfället, och en annan bild på paret som togs av en annan fotograf i praktiskt taget samma ögonblick. De går igenom en rad personer som påstått eller påståtts vara den ena eller andra – Wikipedia listar tre kvinnor och elva män, där den intressantaste ur mytsynpunkt är han som var för dragen för att minnas firandet men som övertygades av sin mor sedan hon övertygats att det var han på bilden. De går igenom ärr och tatueringar, hårfästen, knogar, näsor, relativ längd, och så vidare. De går igenom folk i bakgrunden, skuggor ...

Varför nördar man ner sig i sådant?

Att bilden inte bara är berömd utan ikonisk spelar naturligtvis in, för att man alls ska börja liksom för att man ska få någon intresserad av att ge ut resultatet. I detta fallet tillkommer kändisskap och reda pengar åt de inblandade – frågan blev, föga förvånande, föremål för en rättsprocess, som dock lades ner.

Men min egen erfarenhet är att man lätt kan fastna i den här sortens gräv för deras egen skull. Händelsens historiska betydelse blir lätt sekundär. Jag misstänker att Verria och Galdorisi drabbades av något liknande. Liksom kanske de otaliga som detaljgranskar alla möjliga kända och okända bilder på jakt efter avslöjande detaljer, som kanske eller kanske inte finns där; om det nu gäller Zapruder-filmen (mordet på Kennedy), 9/11, tvivelaktig dokumentation av Nessie, Bigfoot eller spöken, eventuella spår efter Amelia Earhart, bilder från månen eller Mars, och så vidare. Eller vilken historisk händelse som helst; nära eller fjärran, viktig eller oviktig.

Wikipedia: V-J Day in Times Square

Vilka är då personerna på bilden? Enligt Verria och Galdorisi, vars slutsats givetvis kan ifrågasättas men icke lättvindigt, hette de George Mendonsa och Greta Friedman. Oviktig kunskap? Jo – men det intressanta är, som så ofta, inte målet utan vägen dit.

Men det ger onekligen ett visst djup om man vet att Greta var en judinna från Österrike som emigrerade i augusti 1939. Efter kriget fick hon veta att hennes föräldrar mördats i förintelsen.