In dulci jubilo [med vacker jubelsång] vi sjunger nu i tro- Psalm 433, "In dulco jubilo" (1986 års psalmbok)
All vår hjärtans glädje är in praecepio [i krubban]
och lyser såsom solen matris in gremio [i moderns sköte]
Alpha es et O, Alpha es et O [du är A och O]
O Jesu parvule [o du lilla Jesusbarn], låt mig din nåd få se
Trösta du mitt sinne, o puer optime [o du den högstes son]
Låt mig din godhet finna, o princeps gloriae [o du ärans konung]
Trahe me post te, trahe me post te [hjälp mig följa dig]
O Patris caritas, o nati lenitas! [o faderns kärlek, o sonens mildhet!]
Om vi än fördärvats per nostra crimina [genom våra skulder]
har han åt oss förvärvat coelorum gaudia [himlens glädje]
Eja vor' vi där, eja vor' vi där
Ubi sunt gaudia [där glädjen är] uti den helga stad
himlens änglar sjunga nova cantica [nya sånger]
och alla klockor ringa in regis curia [i konungens dal]
Eja, vor' vi där, eja, vor' vi där!
Sångtexter som är skrivna på ett språk men har inslag på ett annat språk torde vara ganska vanliga – har jag bestämt för mig, utan att komma på något bra exempel just nu (men sådana lär dyka upp i kommentarsfältet omgående, om jag känner mina läsare rätt). Men så stora inslag som i psalm 433 torde vara ovanliga. (I psalmboken är originaltexten kompletterad med en tämligen osångbar version på ren svenska, översatt av Jan Håkan Åberg.)
Företeelsen har ett namn: Makaronisk vers. Redan den kräver en förklaring. Enligt SAOB syftar beteckningen på "de olika ingredienserna i makaroner", men det förklarar ju ingenting. Enligt engelska Wikipedia avses en historisk rätt maccarone som översätts med dumplings, dvs fyllda degknyten; kanske en äldre form av ravioli?
Även om företeelsen är äldre så myntades begreppet "makaronisk" av den italienske munken Teofilo Folengo på 1500-talet (som nämns i WP men bara i förbigående). Han motiverade ordvalet med följande beskrivning av makaroner: quoddam pulmentum farina, caseo, botiro compaginatum, grossum, rude, et rusticanum, "en tjock, okonstlad och rustik rätt gjord på en blandning av mjöl, ost och smör" – där jämförelsen syftar såväl på det rustika som själva blandningen.
Exempel, sade du? :)
SvaraRaderaDet värsta jag kan komma på är nog Blurs "People in Europe", den har så många olika språk att jag tror att ingen har lyckats dechiffrera texten. (Det hjälper inte att Damon Albarn sjunger med värsta engelska accent heller, förstås.)
https://www.youtube.com/watch?v=3CwqQhGPiOA
Svenska wikipedias förklaring att "Makaronisk vers eller makaronisk diktning, kallas en versform som blandar latin och ett modernt språk." är alltså alldeles för specifik, när den bara begränsar det till latin. Inom t ex melodifestivalen var det ju tidigare mycket vanligt att blanda in ett par rader på annat språk, när man var tvunget att sjunga på sitt eget språk, men då ändå kunde blanda in lite engelska eller franska
SvaraRaderaChristian: Visste att jag kunde lita på er. ;-) Tänkte mer på refränger med någon engelsk rad eller så, som Kurt var inne på, men den där var ju gravt makaronisk.
SvaraRaderaKurt: Nej, latin behöver inte ingå i mixen. Jag har korrigerat, få se om det får ligga kvar.
Om det räcker med en mening på annat språk är "Jag älskar Sverige" med "Die ärzte" en låt värd att nämna. Själva texten är en kärleksförklaring till Sverige på tyska. Dock stämmer deras beskrivning av Sverige mer överens med Brasilien. Hur som helst så i slutet av låten nämns titeln, så där får vi lite svenska med också. Andra låtar med fler än ett språk jag kommer på på rak arm är "7 Seconds" med polarprisvinnaren Youssou N'dour och Nenah Cherry. Youssou N'dour sjunger där på wolof, franska och engelska medan Nenah Cherry endast sjunger på engelska. I "A tout le monde" med Megadeth är delar av refrängen på franska medan övriga texten är på engelska. I Kents låt FF är refrängen på franska medan övriga texten är på svenska. I "Mon amour" med The Plan nämns titeln på franska i refrängen samt diverse svärord på det språket. Övriga texten är på engelska. Sedan har jag känslan av att Mike Patton använder flera språk på någon låt med Faith No More eller Mr Bungle. Orsaken till att jag får den känslan kan dock ha att göra med att han gjorde en skiva med italienska schlagers på italienska. Så det är möjligt att min hjärna bara spelar ett spratt med mig på den punkten.
SvaraRadera