Metoden har blivit ökänd på grund av sin karaktär av moment 22, eftersom man uppfattat det som att hon var dödsdömd vad som än hände: Flöt hon hamnade hon på bålet, sjönk hon drunknade hon. Men det sistnämnda har överdrivits.
Omkring år 1600 lyckades en kvinna [Elin i Horsnäs] sjunka under ytan när hon utsattes för ett av Håkans [mäster H. var verksam i Småland i slutet av 1500- och början av 1600-talet] vattenprov, vilket ledde till att hon medtagen, men frikänd, kunde halas upp igen.- Mats Adolfsson, Fogdemakt och bondevrede (Natur & Kultur 2011)
Om personen flöt kunde man misstänka att det fanns substans i anklagelserna och då gick rättsprocessen vidare. Den som sjönk betraktades som oskyldig och drogs upp för att inte gå drunkningsdöden till mötes.- Olle Larsson och Andreas Marklund, Svensk historia (Historiska Media 2015)
När jag ögnar igenom beskrivningar av processen så verkar det som om många historiker som tar upp den inte förstått hur den tolkas, att drunkningsdöden för den "oskyldiga" är vad som fått den att fastna i det allmänna medvetandet. Det är bara några som preciserar att den som sjönk inte lämnades att drunkna.
Å andra sidan finns det antydningar om misstänkta häxor som utsattes för så många vattenprov att de ändå drunknade.
En kan undra varför någon över huvud taget flöt? Jag skulle ha sett till att hamna under vattnet så fort som möjligt.
SvaraRaderaEthel - Kan alla sjunka?
SvaraRaderaEn normal människa sjunker om lungorna är tomma och flyter om han/hon har lyckats anda in. Jag kan inte inbillia mig att det skulle ha varit okänt förr, varje barn som lär sig simma och leker i vattnet vet ju det.
SvaraRaderaMöjligen i sötvatten. Tveksamt med saltvatten och en lite lagom rundlagd kvinna.
SvaraRaderaJag har för mig att Jan Guillou skriver i "Häxornas försvarare" att det i realiteten var omöjligt också för en tränad dykare att stanna under vatten i de omständigheter som provet genomfördes. Jag tittade i boken men hittade det inte under en snabb genomläsning men är rätt säker på att det finns där i alla fall.
SvaraRaderaJan Guillous senare verk lämnar en del övrigt att önska vad gäller sakkunnighet och/eller sanningskärlek, men "Häxornas Försvarare" verkar ordentligt gjord.
Sensemaker