På senaste tiden har det talats och skrifvits åtskilligt om andra nya uppfinningar och upptäckter på elektricitetens område [än de som nyss nämnts], hvilka det dock ännu är för tidigt att yttra sig om. Sålunda har man förebådat framträdandet af ett telektroskop, d. v. s. en apparat, som skulle blifva för ögat hvad telefonen är för örat. Uppfinningen afser att förvandla ljusvågorna till elektriska vågor, därpå leda dessa senare genom en tråd till hvilket afstånd som helst, för att där åter omsätta de elektriska vibrationerna i ljusvibrationer. Denna apparat förenad med en telefon skulle sålunda kunna sätta en person uti Stockholm i tillfälle att ej blott tala med en annan person i Malmö eller Östersund, att höra ljudet af hans röst, utan äfven att se hans gestalt, hans anletsdrag, hans minspel. Att en dylik apparat verkligen kommer till stånd en dag är ingen omöjlighet och skulle förefalla mindre förvånande än mycket, som världen redan skådat.- A. Hasselgren, Hundra år i ord och bild (Fröléen), sid 298-299
Det intressantaste i denna spekulation är inte att man förutspår framtidsforskarnas älskling bildtelefonen (som visserligen aldrig slog igenom) eller för den delen videochatt. Det intressantaste är den sista meningen: Att den uppfinning, som är så mycket senare delen av 1900-talet, vore "mindre förvånande än mycket, som världen redan skådat". På något sätt vill vi att framsteg ska framstå som märkvärdigare desto senare de realiserats; datorn borde slå televisionen som borde slå flygmaskinen. Men visst är det så, att det fantastiska 1800-talet inte höjt mer på ögonbrynen inför bildtelefoni än många ting man faktiskt fått se.
Jag såg tillverkning av bildtelefoner på L M E:s fabrik i Gröndal (Stockholm). Kan ha varit 1972. Det var ganska stora pjäser, och vad man tänkte sig då var väl att skicka exempelvis ritningar med dem. Det kanske var mer en ingenjörs- än konsumentpryl, om man säger så, och var några årtionden för tidigt ute.
SvaraRadera1972 kan det inte ha funnits mycket som var lika mycket Framtiden som en bildtelefon. För tidigt vet jag inte, bildtelefonerna slog ju aldrig igenom, förrän med videochat då ... Även om bra många nöjer sig med ljud även när bildmöjligheten finns.
SvaraRaderaHittade del III av historiken som gavs ut till LME:s hundraårsjubileum. Där får man veta att den första primitiva överföringen av bild via telefon var 1927 i USA och att tyskarna var igång på trettiotalet. LME började arbeta med bildtelefoner i mitten av sextiotalet. Så det passar rätt bra med mitt minne av att ha sett tillverkning i början av sjuttiotalet. 1971 började man använda den här grejen i reguljär drift, men det blev som vi vet ingen större hit. Själva idén hade ju dock framtiden för sig.
SvaraRaderaEn bildtelefon från 1927. Vill ha!
SvaraRaderaSkulle tro att det är svårt att få fram rätt komponenter till en grej av 27 års modell om man skulle vilja tillverka en. Och samma torde gälla för sextio-sjuttiotalsvarianterna.
SvaraRadera