2016-05-24

Trygg-Hansa annonserar i Metro

I en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Trygg-Hansa visar det sig att majoriteten av föräldrar har en barnförsäkring. När intervjuerna bakom studien genomfördes visade det sig däremot att inte alla föräldrar var införstådda med vad de olika försäkringarna täcker om barnet skulle fara illa.
- Nio myter om barnförsäkringar – och varför de inte stämmer, Metro 22 maj 2016

Hela denna artikel är en annons. Eller textreklam som det kallas när en annonsör får in en annons kamouflerad till artikel, som därmed 1) läses av många fler, 2) har åtminstone aningen högre trovärdighet än betalda annonser, och 3) är gratis. Publikationer kan dra sig för textreklam av flera anledningar, man kan tänka sig att även de som trycker vad som helst har invändningar mot punkt 3).

Här dök beställaren upp i andra stycket, ingressen medräknad. Det är egentligen för tidigt; lite klumpig och uppenbar produktplacering som därmed riskerar att förta intrycket. En tumregel är regeln om det fjärde stycket, en placering som varken är för iögonenfallande eller riskerar att trimmas bort.
A handy rule of thumb when reading ‘survey’ stories in the news is to check around the 4th paragraph. It’s usually around this point that the organisation behind the survey makes an appearance.
[...]
Why paragraph four? These kinds of stories are so often derived from press releases with little modification. So the placement is largely determined by the press release itself. Earlier paragraphs might be a little too blatant, while later paragraphs might be in danger of being trimmed off or subject to waning reader interest.
- Ben Campbell, The fourth paragraph rule

Regeln kommer från klipp och klistra-nyheter, icke-journalistik av ett ännu något slöare slag än det här är frågan om.

Journalistförbundet: Riktlinjer mot textreklam

5 kommentarer:

  1. Jag håller nog inte med dig om att denna artikel är en ren textreklam eftersom det finns en ytterligare källa från Konsumenternas försäkringsbyrå. Dock är det högst troligt att en pressrelease från Trygg-Hansa är skälet till att artikeln blev till, och att huvudbudskapet kommer från Trygg-Hansa, jmfr:

    http://media.trygghansa.se/var-tredje-smabarnsforalder-vet-inte-vad-deras-barnforsakring-tacker-enkelt-att-fa-battre-koll/

    Men i Metro-artikeln har åtminstone artikelförfattaren tagit sig tid att kolla med en oberoende instans, och det är väl den ambitionsnivå man dom läsare kan förvänta sig sett till vad man betalat för att få läsa.

    /Håkan

    SvaraRadera
  2. Och som av en händelse dyker Trygg-Hansa upp i dagens DN också, i - just det - det fjärde stycket.

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/aldre-man-overskattar-sin-simkunnighet/

    Lustigt att jag aldrig noterat detta fenomen tidigare.

    SvaraRadera
  3. Ja, det är deras sommarkampanj som går nu. Det sitter affischer på busshållplatserna också.

    Och Håkan, min gissning är att den tredje instansen nog var med i originaltexten som den skickades från Trygg-Hansa. Konsumenternas Försäkringsbyrå anges som källa hos Metro, och det gör man normalt inte med dem man själv sökt upp och intervjuat.

    Om reklamen ser lite mer opartisk ut ökar chanserna att den tas in som artikel, och det finns ju ingenting som säger att det som står på Trygg-Hansas web-sida är detsamma som det som skickas ut till tidningarna.

    SvaraRadera
  4. Skandia gör samma grej i DN idag. Lite mer drama, och DN markerar lite tydligare att det rör sig om en annons, men annars samma sak.

    SvaraRadera
  5. Idag är det IBM, i både DN och SvD. Ingen markering i någondera om att det rör sig om sponsrat innehåll. "IBM" dyker upp i fjärde stycket i DN, femte i Svenskan.

    Våra två största seriösa dagstidningar refererar för övrigt i dessa medicin- och vetenskapsrelaterade artiklar endast till sekundära källor i Indien och Norge, för en (1) händelse som ska ha utspelat sig i Japan.

    Om någon är intresserad av innehållet finns det en avsevärt bättre artikel på Asian Scientist från 15/8. Där säger man tex inte att läkarna "gått bet" eller "stod maktlösa", som DN och SvD hävdar, utan endast att datorsystemet letat fram och filtrerat information snabbare än människor kan. Fortfarande reklam, men inte världsfrälsningshype.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.