Skolskjutning

skjutkonst (bland annat såsom ett led i skjututbildning ingående) enskild eller pjäsvis utförd skjutning med skarp ammunition (i fråga om skjutning till lands utförd på skjutbana eller skjutfält) med i förväg kända mål och avstånd (motsatt: fältskjutning och stridsskjutning)

- SAOB: SKOL-SKJUTNING (förtydligande utskriven)

SAOB:s enda och inte helt färska (utgiven 1972) definition av ordet skolskjutning avser övningskjutning, som regel utförd på skjutbana under mycket ordnade förhållanden. När det ska bli lite mer realistiskt blir det frågan om fältskjutning eller stridsskjutning (i militära sammanhang kan modernare och precisare termer användas). Dessa kan utföras i vanlig terräng där skytten inte känner till mål och/eller avstånd på förhand, skjuter under tidspress, och vad andra komplikationer man nu tänker ut. Sådant kan man ägna sig åt när man fått kläm på grunderna. När man är klar med skolskjutandet, så att säga.

Som beteckning för skottlossningar på skolor har ordet använts sedan åtminstone 1990-talet, även innan den school shooting – i denna bemärkelse är det ett översättningslån – på Columbine High School i april 1999 som gjorde företeelsen känd. Företeelsen är dock äldre än så, jämför till exempel University of Texas i Austin 1966 då 16 dödades och 32 sårades.

Eftersom den äldre betydelsen närmast är en fackterm verkar myntandet av den senare inte ha stött på några särskilda hinder. Beteckningen har heller inte använts inom civilt sportskytte sedan åtminstone 1980-talet, som här i Frösunda Hembygdsförenings kvartalstidskrift Sockenstrunt, nr 1/1984. Arrangemang som ”SM i skolskjutning” ägnade man sig åt långt innan det blev någon risk för besvärliga sammanblandningar.