Bubbelminnen

"Made in U S A" 1982: Bubbelminne från Intel på 1 Mbit.

- Är det riktigt att ni planerar att så småningom låta hjärnvävnaden växa ihop med mikrodatorernas bubbelminnen för att utveckla en superhjärna?
- Det där har du hämtat från sensationspressen, säjer George och skrattar. Men om så vore: Tror du att jag skulle stå här och avslöja några industrihemligheter?

- P C Jersild, En levande själ (Albert Bonniers 1980)

I varenda dator och datorliknande mojäng omkring oss sitter minnen, och de är alla halvledarminnen. Bubbelminnen fungerar annorlunda. På en tunn film finns små magnetiserade områden, så kallade bubblor, som man kan manipulera och avläsa. De är "icke-flyktiga", man kan stänga av strömmen utan att minnena tappar sin information, samtidigt som de är helt elektroniska, utan rörliga delar.

Under 1970-talet fick man fram bubbelminnen med iögonenfallande prestanda: rymliga som hårddiskar och snabba som halvledarminnen. Så småningom, tänkte man sig, skulle bubbelminnen kunna ersätta billiga långsamma sekundärminnen (hårddiskar m.m.) och snabba dyra primärminnen (RAM). Bubbelminnen var framtiden!

Bubble memory has been talked about for years and has had millions spent on its development. Despite all this time and money, bubble memory has, until recently, been more of a curiosity than a reality for the everyday computer owner.

- Test av bubbelminne till IBM PC: prisexempel $1495 för 0,5 Mb; InfoWorld, 14 maj 1984, sid 63


Men bubbelminnen skulle fortsätta att vara kuriositeter även efter 1984. Redan då hade de varit passé i flera år. Såväl hårddiskar som halvledarminnen hade blivit allt snabbare, rymligare och billigare, och utvecklingen av dem fortsatte i stadig takt. Bubbelminnena drogs med flera nackdelar som man inte lyckades utveckla bort, trots att man plöjde ner en hel del pengar i det hela. Vilket påminner om att en teknik kan se mer eller mindre lovande ut i sig, samtidigt som den är mer eller mindre utvecklingsbar, till en större eller mindre kostnad räknat i tid, pengar och/eller energi; det är sannerligen ingen enkel ekvation.

Men vad var det där Jersild skrev? "Hjärnvävnad"..?

Jag är inte helt säker på hur tankekedjan gick. Men det kan ha haft att göra med att den där tunna filmen i vissa bubbelminnen tillverkades av organiskt material, som i rubriken från Computerworld 1974: "replacing sulfur atoms with selenium atoms in a crystal of tetrathiofulvalenium tetracyano-p-quinodimethanide, commonly called [tack för det!] (TTF)(TCNQ)". I sammanhanget betyder organic att det finns kolatomer i molekylerna, varken mer eller mindre. Om folk trott att organic har något med levande organismer att göra, så kan de associationerna måhända leda till bilder av kommande cybernetiska organismer, hjärnor och datorer som växer ihop till futuristiska otäckheter.


Wikipedia: Bubble memory
John C. Dvorak: Whatever Happened to Bubble Memory?