2016-01-06

Inte i SAOL

En Macintosh? Nej, ordbehandlingsmaskinen Sony model 10 från 1985.
Vichyflaska, tomteskoj, rapiditet… fina gamla ord – ska de inte längre få finnas? Svenska Akademien fyller kontinuerligt på ordlistan med nya ord – medan andra gallras bort. Fel, tycker kulturredaktionen!
- Snacka om (m)ord, Helsingborgs dagblad 23 december 2013
Föreställningen att ett ord som inte står i SAOL inte tillhör svenska språket är inte ovanlig men förstås alldeles felaktig.
- Horace Engdahl

På faktoider.nu har jag tagit upp idén att ord som inte finns i SAOL inte finns i svenska språket, en uppfattning som verkar vara märkvärdigt spridd bland de som borde veta bättre men som vid redan ett ytligt påseende faller ihop i en hög orimligheter. Den bygger på den felaktiga uppfattningen att SAOL på något sätt "är" det svenska språket. Men så är naturligtvis inte fallet, hade inte kunnat vara det, och har heller aldrig någonsin varit avsikten. SAOL är en ordlista för (1) vardagligt bruk av (2) vanligt folk (3) idag, och som därför återger en stor del av dagens inte alltför fackmässiga vokabulär.

Vilka ord är det då som plockas bort?

SAOL 14 är den senaste utgåvan. Några ord som inte fick följa med från 13:
  • Bandstation är ett fint exempel på att det sannerligen inte bara är sekelgamla ord som faller ur bruk. Det känns som om det inte är så många år sedan som undertecknad då och då hanterade DAT-band med server-backuper. De fanns på samma teknologiska utvecklingsgren som 80-talets bandspelare för hemdatorer och de ikoniska bandstationer som länge utgjorde sinnebilden för datamaskiner.
  • Muskötkula är just vad det låter som. Varför detta ord inte kvalar in förefaller inte lika självklart som flera andra ord. Inte minst ger det inte så få träffar på google, och KB:s söktjänst för svenska dagstidningar ger 21 träffar bara under 2015.
  • Tingsfrid syftade mot övergrepp i rättssak, som det heter i dagens lagbok. Den lär ha varit en av de så kallade edsöreslagarna som från 1200-talet föreskrev hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid. Belägget utgörs av ett omnämnande i Erikskrönikan som nog skrevs ett knappt sekel senare.
I den trevliga SAOL-appen finns en lista med ord som fanns i SAOL 12 men inte i 13 (som är den som finns i appen). Några exempel:
  • Händelsebehov! Ett ord som borde varit mer och mer tillämpbart för varje år som går har ändå fallit ur bruk. Det betyder just vad det ser ut att göra, som här: "'Tråkigheten på landsbygden' är skapad av staden, ty den har skapat otåligheten på landsbygden och infört och hetsat upp ett onaturligt händelsebehov." (Harry Martinsson, Den förlorade jaguaren (1941).
  • Minorennitet är ett av många exempel på ord som försvinner i en form, men där en annan form lever kvar i högönsklig välmåga. I detta fall var det minoritet som vann.
  • Ordbehandlingsmaskin var en dator som enbart användes för ordbehandling. De föll hårt och snabbt ur bruk när persondatorerna slog igenom. Idag känns det som om det vore läge för en återkomst: En ordbehandlare med programvaran i ROM startar ögonblickligen, uppdateras aldrig och är osårbar för virus. Inte heller distraheras man av internet m.m. Kanske en Kickstarter..? (Som faktiskt finns i SAOL, om än som plural av "kickstart".)
Men hur mycket man än tycker om det ena eller andra ordet, och tycker att det borde användas mer, så är det inte alltid så lätt som man kan tro att verkligen göra det. För några år sedan körde Lotta Olsson på DN igång Adoptera ett ord: Hugade språkbrukare tog sig an ett favoritord och skulle se till att använda det, även i vardagliga sammanhang. Jag har inte sett någon utvärdering men förmodar att utfallet blev magert. För det följande gäller inte bara akademien, utan var och en av oss som individ. Språket är ett massbeteende som inte låter sig manipuleras utan vidare.
Det står ej uti vår magt att skapa et annat språk än folket i allmänhet talar
- Anders von Höpken i sitt inträdestal i Svenska Akademien 1786

3 kommentarer:

  1. Det verkar dessutom finnas de som tror att orsaken till att ord försvinner är för att ge plats åt nya ord. Utan att med säkerhet veta hur det ligger till med det, har jag väldigt svårt att tro att så är fallet. Speciellt med tanke på att antalet ord ändå blir fler i SAOL med tiden, det vill säga att fler ord läggs till än det är som tas bort. Antal sidor styrs nog av antalet ord och inte tvärtom.

    Skulle säga att SAOL är en värdefull källa för att studera hur svenska språket utvecklas. Den skulle förlora i värde om det bara lades till nya ord mellan utgåvorna medan inga ord togs bort.

    SvaraRadera
  2. Om den missuppfattningen förekommer så är den enkelt vederlagd. Här finns en överskådlig lista över SAOL:s utgåvor där man kan följa dem från 1874 års 33 000 till 2015 års 126 000.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Akademiens_ordlista_%C3%B6ver_svenska_spr%C3%A5ket

    En ordlista där man lägger till utan att ta bort, och dessutom har med etymologier, betydligt fler definitioner och annat godis, det låter som SAOB det.

    SvaraRadera
  3. Det finns exemplet på lyckade "kampanjer" för att få med ord i SAOL, nu senast t ex den mycket aktiva kampanjen att få med ordet pumla:

    http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2015/2015-04-16-pumla-och-butta-i-nya-saol.html

    http://www.pumlan.se/

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.