I min bokhylla har jag en väl tummad favoritbok - "The Experts speak" - nära 400 sidor av felaktiga förutsägelser. Boken har några år på nacken så den hade med största sannolikhet varit dubbelt så tjock idag.- Peter Hjörne, ledare i Göteborgs-Posten den 11 oktober 2015
Eller så hade den varit betydligt tunnare, sedan oriktigt tillskrivna citat rensats ut.
Där finns kända pärlor som "Jag tror att det finns en världsmarknad på ungefär fem datorer", som tillskrivs Thomas J Watson, IBM:s ordförande, 1943.Detta sade eller skrev aldrig Watson. Det äldsta belägget jag hittat för det påstådda citatet är faktiskt nämnda bok, The Experts Speak (1984).
Eller den amerikanske presidenten Herbert Hoover, som i juni 1930 sa till en delegation som begärde insatser från staten för att få fart på ekonomin: "Mina herrar, ni har kommit 60 dagar för sent. Depressionen är över."Detta citat är belagt. En viss John A. Ryan berättade i februari 1933 om hur han deltog i en delegation som träffade presidenten i juni 1930 med ett åtgärdspaket, som avfärdades som ovan. Hoover gjorde en rad optimistiska uttalanden från hösten 1929 och framåt. Vad han trodde på eller inte är en helt annan sak.
En annan favorit är Ricard Nixons uttalande: "Jag skulle ha blivit en bra påve."Detta påstådda uttalande förekommer ofta i mindre seriösa citatsamlingar som The Experts Speak. Det har ännu inte belagts.
En till:
Groucho Marx, mästaren i one-liners sade: "Vad bryr jag mig om framtiden – vad har den gjort för mig."Groucho Marx hör till dem som, när man ser ett citat tillskrivet dem, lugnt kan utgå ifrån att det är felaktigt, tills motsatsen bevisats.
Om IBM-Watson sagt det där hade han väl haft rätt i alla fall. För hur stor är världsmarknaden idag för datamaskiner av tidig femtiotalsmodell? Och det var ju den sortens manicker han (inte) uttalade sig om!
SvaraRaderaFemtiotalsmodell? Citatet påstås vara från 1943. Vid det laget fanns det i princip inga elektroniska datorer, annat än enstaka topphemliga.
SvaraRaderaUrsäkta, missade några år där. Men in på sextiotalet var det klumpar stora som (små) hus och fulla med elektronrör som gällde som datamaskiner. Vet nutidens fåkunniga ungdomar ens vad ett elektronrör är??? LME hade en sådan maskin i drift in på tidigt sjuttiotal. Orion hette den.
SvaraRaderaEn typisk 60-talsdator var IBM:s S/360. Den fanns i, gissar jag, tiotusentals exemplar mot slutet av årtiondet.
SvaraRaderaDu må veta vad ett elektronrör är, men känner du till IBM:s mekaniska datorer?
http://faktoider.blogspot.se/2008/03/bokfringsmaskiner.html
Mer om de fem påstådda datorerna, IBM:s visionäre Watson, med mera:
http://www.faktoider.nu/cinquter.html
Nej, mekaniska datorer var så att säga före min tid, aldrig hört om det. Trodde att helmekaniska 'matematikmaskiner' var mer 1800-tal. Som Babbages försök.
SvaraRaderaJag vill av prestigeskäl inte släppa min tidigare argumentering, fast kan ju ändra den: i och med att mikrodatorn kom 1970 och hade slagit igenom bara några år senare (ta LME:s AX-växlar exempelvis) så blev ju det faktiska behovet av radhusstora datamaskiner ungefär noll.
Den första datorstyrda växeln som LM gjorde vet jag inte hur den såg ut, tror den bara gjordes i ett exemplar. Nästa generation hette AKE (inga elektronrör men en jäkla massa komponenter i alla fall) och den fick sina data genom pappersremsor med hål. Den har jag sett. Och sedan kom AX och då är vi inne i moderna tider. Den variant av AKE som jag var bekant med behövde, om jag minns rätt, 20 skåp fulla med elektronik. Sedan var jag inblandad i en AX-variant som ersatte AKE och som rymdes i 2 skåp och fick data via en liten kassettbandspelare.
Visserligen borde man kunna begära att journalister skall kunna göra en basal källkontroll, men just för Peter Hjörne kan man nog göra ett undantag. Jag tror inte någon skulle kunna få för sig att lita på vad han skriver.
SvaraRadera