2015-06-28

Galna snillen #1: Newton

En synnerligen vanlig missuppfattning om pseudovetenskap, vidskepelse och tokerier i allmänhet är att det bara är de dumma som drabbas. Den som låter sig luras är ointelligent och obildad. Eftersom det ena går att göra något åt, kan okunskap motarbetas med kunskap.

Helt fel är det förvisso inte. Om den som fått fel för sig får lära sig rätt så är åtminstone den detaljen åtgärdad. I bildning värd namnet ingår dessutom verktygen för att skilja på rätt och fel, för att ta reda på fakta eller åtminstone förstå hur det går till att ta reda på fakta. Att sprida sådant är en god del av drivkraften bakom arbetet med alla dessa faktoider.

Men även den som har dokumenterad koll på läget kan bli förvillad. Det är inte ens särskilt ovanligt. Dessutom kan geniet, i kraft av sitt snille, utveckla och sprida förvillelser långt effektivare än någon gräsrot kan hoppas på. Därför ska jag ta upp några exempel på folk som sannerligen inte var bakom flötet – flera lämnade stora avtryck i verkliga vetenskaper – men som ändå utvecklade besynnerliga världsbilder.

Du, som av äpplets fall för Stjärnan lagar fann,
Som mätt Kalkylens djup, och kluvit Ljusets stråle! –
Också red du en gång til Bedlam, store man!
Från Apocalypsis uppå en musblack fåle.
Här tar Kellgren upp Isaac Newton (inklusive myten om äpplet). När den store fysikern inte ägnade sig åt att utveckla matematiken, revolutionera fysiken eller gräla med kolleger, så studade han alkemi, ockulta ämnen och eskatologi, det är "läran" om världens undergång. När han drog den lugnande slutsatsen att jorden avgjort inte kommer att gå under före år 2060 så var det efter noggranna studier av Daniels profetiska, apokalyptiska och besynnerliga bok.
So then the time times & half a time are 42 months or 1260 days or three years & an half, recconing twelve months to a yeare & 30 days to a month as was done in the Calendar of the primitive year. And the days of short lived Beasts being put for the years of lived [dvs. "long lived"] kingdoms, the period of 1260 days, if dated from the complete conquest of the three kings A.C. 800, will end A.C. 2060 [AC = AD, e.Kr.]. It may end later, but I see no reason for its ending sooner. This I mention not to assert when the time of the end shall be, but to put a stop to the rash conjectures of fancifull men who are frequently predicting the time of the end, & by doing so bring the sacred prophesies into discredit as often as their predictions fail. Christ comes as a thief in the night, & it is not for us to know the times & seasons wch God hath put into his own breast.
Newton var inte mycket för halvhjärtade försök. När han ägnade sig åt något så gick han in för det med liv och lust, och det gällde även religionen. Han forskade från grunden och drog egna slutsatser om saker och ting. Som när han läste på om kyrkostriden mellan Athanasius och Arius, den dittills största kristenheten sett: Den förre hävdade att Jesus var av gudomlig natur, den senare att Jesus var mänsklig. Så småningom segrade Athanaisus lära och upphöjdes till treenighetsläran. Arius lära dömdes ut som heresi, den första riktigt stora. Här tog Newton ställning för Arius. Treenigheten var osann, dyrkande av Kristus blasfemi, med mera.

Vilka risker han därmed löpte är svårt att säga. Han gick aldrig ut med sina religiösa åsikter offentligt. (Även om man lämnat medeltiden bakom sig så kan det nämnas att de största och mest omtalade häxprocesserna i Sverige ägde rum vid den här tiden, i slutet av 1600-talet.)

Alkemi är ett komplext ämne som rotat sig ordentligt i gränstrakten mellan det förstådda, missförstådda och oförstådda. Jag har inte skrivit om det men borde förr eller senare. Den allmänna bilden är klar: Gubbar som försökte att göra guld. Sådana fanns, såväl ärliga sökare som bluffmakare, men alkemi var mycket mer dessutom; ibland bättre, men framför allt mer. Man framställde olika kemiska substanser, såväl användbara (färgpigment, legeringar, en rad kemikalier för allehanda ändamål) som oanvändbara (livselixir, "guld") eller livsfarliga (livselixir igen).

Newtons "chymiska" studier (äldre stavning som indikerar att det är protovetenskapen som avses) var, återigen, omfattande och intensiva. Den innehållsrika sajten The Chymistry of Isaac Newton har publicerat transkriberade alkemiska Newton-texter omfattande ca en miljon ord. Och allt detta, denna insikt i Newtons komplexa forskarliv, kom som en överraskning för världen för inte ens ett sekel sedan.
In 1936, the world of Isaac Newton scholarship received a rude shock. In that year the venerable auction house of Sotheby's released a catalogue describing three hundred twenty-nine lots of Newton's manuscripts, mostly in his own handwriting, of which over a third were filled with content that was undeniably alchemical. These manuscripts, which had been labeled "not fit to be printed" upon Newton's death in 1727, raised a host of interesting questions in 1936 as they do even today. Was the founder of classical physics an alchemist? And if so, what does this mean?
- TCoIN: About Isaac Newton and Alchemy

Newton höll även detta hemligt. En rolig förklaring är att hobbyn inte ansågs förenlig med hans tjänst som chef för det brittiska myntverket.

"Newton var inte den förste i förnuftets tidsålder, utan den siste magikern" — citatet är från ekonomen Keynes, vars insatser måhända låg i ena, andra eller båda fälten.

Wikipedia: Isaac Newton's occult studies
The Chymistry of Isaac Newton


Missa för övrigt inte Kellgrens klassiker Man äger ej snille för det man är galen. Den är inte lång och mer än väl värd besväret. Inte för att det är mycket till besvär. Och illustrationen ovan föreställer verkligen Newton, porträtterad av William Blake.

3 kommentarer:

  1. Jag tror att Isaac Newton, försökte applicera sitt rationella tänkande, även på alkemi. Dogmatisk var han i alla fall inte. Åtminstone enligt Forskning & Framsteg, nummer 7/2006.

    SvaraRadera
  2. Jag har gjort ett anspråkslöst försök att skriva om olika moderna svenska vetenskapsmän med ovanliga idéer: http://jagvillvarafarlig.blogspot.se/2014/11/svenskarna-och-deras-konstiga-ideer.html

    SvaraRadera
  3. Ja det där var ett trevligt inlägg. Särskilt intressant att du fokuserar på svenskar i modern tid.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.