2015-05-31

Knepigheter i GP

Biomedicinen är fortfarande på newtonsk orsak-verkan-nivå, den borde ha åtskilligt att lära av kvantmekaniken. Som att två saker kan vara en, och en sak två, samtidigt.
- Björn Gunnarsson, "Churchland rensar i idéhistoriens finrum", GP torsdagen den 28 maj 2015 (ej på nätet)

Boken som recenseras är Patricia S. Churchlands Min hjärna och jag (Fri tanke). Churchland har skrivit flera böcker om neurovetenskap och filosofi. Recensenten Gunnarsson gör klart att där författaren är åt det naturvetenskapliga hållet är han åt det humanistiska. Han kritiserar också biologerna för en del förenklingar ("biologistiskt enfaldig"). Samtidigt ger han själv exempel på ett riktigt stolleprov som det ovan.

En observation gällande kvantfysik: En del gillar att ta upp kvantfysik i andra vetenskapliga sammanhang än just kvantfysik. De gillar att tillämpa kvantfysik på medicin, psykologi, eller andra sammanhang som inte har med kvantfysik att göra. De har sällan om någonsin några djupare insikter i kvantfysiken än de man kan läsa på mjölkpaket och motivational posters.

Som lök på laxen nämner Gunnarsson den gamle skojaren Freud två gånger, ingen av gångerna avfärdande. Han verkar inte vara den rätte att skriva om vare sig neurovetenskap eller psykologi.
Okej att robotar förstår siffror och data. Men kött och blod? Vilken maskin kan simulera det mänskliga lidandet?
- Jimmy Håkansson, Omänsklig faktor styr rakt mot framtiden, GP fredagen den 29 maj 2015

Artikeln handlar, åtminstone till att börja med, om datagenererade notiser. Inom ett fåtal ämnen förekommer många texter där strukturen är given. En väderprognos skulle kunna skrivas som en enkel tabell, en kvartalsrapport likaså, artikeln här nämner jordbävningar där klockslag, epicentrum, magnitud och räckvidd är fyra enkla data som ska stöpas om till text. Sådana texter kan genereras av dataprogram, och därför har man gjort dataprogram som genererar sådana texter. Idén är, i princip, densamma som "personliga" brev à la "Hej Kalle Karlsson! Hur är det på Storgatan 15?"
In Quakebot's case, the process is a bit like the parlour game Mad Libs, in which players fill in gaps in ready-made sentences. When the US Geological Survey sends an email alert about an earthquake of significant magnitude, the information zips over to Schwenke's web server. His bot parses through the email for the data, slots it into a prewritten template, and uploads the article to the newspaper's content management system. It even sends an email reminder for the editors to look it over.
Aviva Rutkin, Rise of robot reporters: when software writes the news, New Scientist, 21 mars 2014

Utanför dessa väldefinierade strukturer blir det mycket snabbt mycket svårare att skriva program. Ett bekant exempel är maskinöversättning.
Hans bot tolkar via e-post för data, slots det till en prewritten mall, och laddar upp artikeln till tidningens content management system. Den skickar även ett e-postmeddelande påminnelse för redaktörerna att slå över.
- Del av citatet ovan översatt med Google Translate

Utifrån detta fortsätter Håkansson åt ett förutsägbart tråkigt och tokigt håll. Han citerar en stolle som hävdar att ett dataprogram, eller "robot" som man av någon anledning kallar dem, kommer att vinna Pulitzer-priset 2016. Ett påstående som inte kan tas på allvar tas på allvar, varefter man kan hamna var som helst. Utom på något intressant ställe.

Han avslutar med något som ska föreställa en känga åt maskinerna, ett exempel på hur mänskliga bedömare övertrumfar sina programmerade kolleger. En amerikansk idrottsstjärna rapporterades död under makabra omständigheter. Nyheten kablades ut över världen. Strax därpå visade det sig att den avlidne och stjärnan var två olika personer med samma namn. Alla som återgett "nyheten" skrev nu dementier. Med ett undantag:
Den enda publicist som inte dementerade var Wikipedia Live Monitors twitterbot. Enligt robotens nyhetsvärderande system var en död NBA-stjärna en stor nyhet, till skillnad från dementin om densamma. Jag antar att det är vad som skiljer den mänskliga faktorn från den omänskliga.
Tvärtom, säger jag: Denna nyhetsbedömning hade precis lika gärna kunnat göras av en mänsklig nyhetsbedömare. En död basketstjärna är en större nyhet än att en falsk nyhet råkat gå ut. Snarare skulle en journalist ha svårare än ett dataprogram att gå ut med en dementi värd namnet. Håkansson har lyckats hitta en punkt där mänskliga skribenter är sämre än sina programmerade kolleger, nämligen när det gäller sårad självkänsla, sturskhet och vägran att förlora ansiktet. Det är ett större problem än att notiser som kan formuleras av datorer också formuleras av datorer.

Faktoider: Om ömtåliga journalister

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.