Vermeers tavla är berömd. Och likt alla berömda tavlor hamnar den, med eller utan eventuella upphovsrättsinnehavares samtycke, på nätet, i olika versioner. Tumnaglarna ovan är resultatet av en enkel bildgoogling. Man behöver inte vara färgproffs för att se att valörerna skiljer sig rejält. Och när folk som sett tillräckligt många dassiga avbildningar får se en omsorgsfullt utförd reproduktion, som till exempel vykorten på museet där originalet hänger, så kan det inträffa att de tvivlar på äktheten.
Det var just vad som hände på Rijksmuseum. Där tog man sig en rejäl funderare tillsammans med kolleger. Det blev en hel del prat om affärsmodeller och annat i den högre museala skolan, men åtminstone ett av resultaten var konkret och trevligt: Man tog fram ett högupplöst fotografi med god färgäkthet och lade ut på nätet, med fri licens så att folk kunde använda och sprida bilden. För det är upp till Rijksmuseum om folk ska inse hur en tavla på Rijksmuseum faktiskt ser ut.
After releasing a high quality true to life digital image of the Milkmaid, they found that people quickly started using this version for all kinds of purposes. As a result searching for Vermeer’s Milkmaid now will give you the version from the museum as a first hit. [...] The Yellow Milkmaid Syndrome makes quite clear that where a cultural institution does not publish their digital collection, or very low quality reproductions, other versions can probably be found online anyway. In this scenario the institution has absolutely no control what the image looks like, the quality of the images shared, or which versions are being used.- Joris Pekel, The Yellow Milkmaid Syndrome - paintings with identity problems, Europeana, 7 januari 2015
- Workshopen finns dokumenterad hos H. Verwayen, M. Arnoldus, P. B. Kaufman, The Problem of the Yellow Milkmaid.
- Se även Sarah Stierchs Yellow Milkmaid Syndrome (Tumblr) med rader av mer eller mindre kända konstverk i mer eller mindre skadade versioner.
- Ett problem av en helt annan sort men i samma genre: Hur en tavla ser ut.
Ofta har ytan/fernissan på tavlan missfärgats/gulnat och då kan man photoshoppa litet blått som neutraliserar det bruna/gula och få fram originalfärgen utan att gå omväg via konservering.
SvaraRaderaPigan ifråga verkar rentvättad/restaurerad på originalbilden på museets hemsida, alternativt photoshoppad enligt ovan, eller har förvarats i rökfri eller luftfiltrerad lokal.
Blekningseffekten över tid får sägas vara ringa, men det går ofta att öka färgintensiteten ett par snäpp med gott resultat.
Många konstbilder på nätet kommer väl från reproduktioner från x antal år gamla böcker!
SvaraRadera