Sjusovare

Glis glis, en art i familjen sovmöss. Om den ska denna bloggpost inte handla. Men jag får åtminstone tillfälle att berätta vilket fint namn den har på engelska: Edible dormouse.

Vad är en sjusovare? Är det någon som sover ända till klockan sju?

Men "sju" syftar inte på klockslag utan på antal. De sju sovarna var, enligt legenden, tidiga kristna som förföljdes för sin tro. De gömde sig i en grotta där de föll i en djup, magisk sömn. När de vaknade trodde de först att det bara hade gått en natt. När de insåg att flera hundra år passerat, och att deras religion (kanske rentav av "rätt" sort) under tiden slagit igenom å det grövsta, prisade de Gud och föll sedan döda ner.

Inom kristendomen blev de sju sovarna mycket populära under medeltiden (liksom längre fram, men det är en annan historia). Den fick ett särskilt klintbergskt drag när folk lite varstans identifierade berg som det med de sju sovarna. Ibland gjorde man historien ännu lite bättre genom att låta dem fortfarande ligga och snarka i en igenmurad grotta någonstans. Här blev den påtagligt lik sägnen om "kungen i berget", där Barbarossa, Holger Danske eller någon annan hjälte sägs sova i något krypin för att vid en kommande yttersta kris vakna och rädda landet.

Sjusovardagen var helgondag (dock inte helgdag) i Sverige fram till 1900. Den firas än idag (eller vad den nu gör) på sina håll i Finland.

Inom islam har de sju sovarna en ännu högre status eftersom de nämns i Koranen:

När dessa unga män tog sin tillflykt till grottan bad de: "Herre! Förbarma Dig över oss och visa oss den rätta vägen ut ur våra [svårigheter]!" Därpå tillslöt Vi deras öron i grottan under många år, och så till sist väckte Vi dem. [Allt detta skedde] för att det skulle stå klart, vilken av de två uppfattningarna som visade störst förståelse för frågan hur länge de blev kvar [i grottan].

- Sura 18. Al-Kahf (Grottan), vers 10-12 (Bernström)