Frestelser

Och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo

- Ur Herrens bön, i såväl 1703 (Karl XII) som 1917

En frestelse vet ju alla vad det är: Någonting lockande. I en del sammanhang, som till exempel det bibliska, förstår man att det dessutom är någonting förbjudet. Bönens begäran innebär alltså att hålla spännande lockelser borta, så man lättare kan hålla sig på den tråkiga smala vägen.

Men det är inte så oerhört länge sedan som ordet även hade en helt annan betydelse. Ett exempel på betydelseskiftningen hittas om man jämför översättningar av ett annat bibelord:

Effter tu haffuer hållet mitt tolamodz ord, skal iagh ock bewara tigh för frestelsens stund, hwilken tilstundar allo werldenne, til at frelsa them som boo på iordenne.

Eftersom du har tagit vara på mitt bud om ståndaktighet, skall ock jag taga vara på dig och frälsa dig ut ur den prövningens stund som skall komma över hela världen, för att sätta jordens inbyggare på prov.

- Uppenbarelseboken 3:10, (1526) Gustav Vasa resp. 1917

Ordet frestelse kommer från fresta. Det ordet kan ju än idag användas i såväl positiv lockande bemärkelse som negativ besvärlig, som i "fresta på tålamodet". En annan släkting är formen påfrestning som bevarat den rent negativa betydelsen.

Det är intressant att frestelsen i Uppenbarelseboken blev en prövning tidigare än andra frestelser. När den blev det i Herrens bön så verkar det dock ha varit av en annan anledning än att frestelse leder tankarna fel:

Teologiskt har främst frasen utsätt oss inte för prövning varit kontroversiell. Kritikerna menar att prövning från Gud är något att vara tacksam över, medan de som försvarar översättningen lyfter fram att grundtextens grekiska ord πειρασμός (peirasmos) kan översättas med prövning likaväl som frestelse, det tidigare använda alternativet.

- Wikipedia: Herrens bön

SAOB: FRESTELSE