I senaste numret av Folkvett, föreningen Vetenskap och Folkbildnings medlemstidning, hade jag med en artikel om Sigfrid, kallad sankt. För att sammanfatta textens huvudteser:
- Om Olof Skötkonung alls döptes vid Husaby kyrka så var det inte i den lilla källan intill kyrkan, den dit turisterna kommer till, utan en större lite längre bort.
- Olof verkar ha döpts av en engelsk missionär. Vad denne hette vet vi inte.
- Idén att Sigfrid skulle ha grundat Örgryte gamla kyrka är ett hugskott, fullkomligt ovetenskapligt och inte ens genomtänkt, från 1700-talet.
- När man glömde bort ursprunget befordrades hugskottet till sägen, vilket ju ger ett långt äldre och pålitligare intryck.
- Sankt Sigfrids plan, intill kyrkan, fick sålunda sitt namn på grund av ett missförstånd.
Efteråt fick jag respons från läsaren Björn Ekblom.
Jag hade nämnt Husaby kyrka: "Den är uppenbarligen gammal, men inte påfallande gammal eller särskilt stor ..." Björn kontrade med att Husaby kyrka är en av de äldsta kyrkorna vi har i det här landet. Få se: Den första Husaby kyrka grundades på 1000-talet, stenkyrka blev det på 1100-talet. Från den tiden finns det inte så få kyrkobyggnader i Västergötland. Fast det var inte det jag tänkte på (inte heller den omfattande restaurering som gjorts relativt nyligen), utan att det inte är därför turisterna samlas där.
Vidare hade jag nämnt Heimskringla, "en utförlig och bitvis fullkomligt opålitlig beskrivning av norska kungar från Ynglingasagans gudaättlingar fram till 1100-talet". Men "Ynglingasagan, som till stora delar bygger på det äldre, och mycket riktigt norska, kvädet Ynglingatal, berättar om de från Frej stammande kungarna i Gamla Uppsala, ätten flyttade sedermera till Norge, men som sagt ursprunget ligger i Uppland." Få se: Snorres Ynglingasaga beskriver Ynglingaätten, de kungliga ättlingarna till sagokungen/guden Yngve Frej. Ynglingarna härskade, enligt berättelsen, som sveakungar i Uppsala (gamla, såklart). Så småningom hamnade en gren av ätten i Norge. Snorre beskrev allihop.
Att få respons ö h t på det man skriver är sällsyntare än icke-skribenter kanske tror. När en god recension ("Utmärkt artikel för övrigt!") dessutom kommer med förslag på förbättringar så kan det inte bli mycket bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.