Sorterna man odlade på 1700-talet var inte lämpade för skandinaviskt klimat, varför de sällan bildade rotknölar. Det var inte förrän omkring år 1800, som man fick hit en sort från Anderna, som klarade klimatet så pass bra att den gav en påtaglig avkastning.
Ovanstående citat kommer inte från Faktoider (2008) eller faktoider.nu: Alströmer och potatisen. Det kommer från en annan bok med en annan författare. Att formuleringarna är identiska skulle kunna vara en händelse, eller bero på att vi nyttjat samma källa, om det inte är ett ogenerat lånande.
I detta fall är jag säker på att det är det sistnämnda. Ska man göra en affär av sådant? Det beror på hur det knycks, av vem, hur stor uppmärksamhet resultatet får och av vilken art. I detta fallet är det, såvitt jag sett, inte mer än ovanstående (som jag antar är klipp-och-klistra från hemsidan) i en obemärkt bok som förmodligen ingen av er någonsin kommer att stöta på. Inte mycket att göra en affär av.
Men om nu folk ska citera utan att ange källa så kan man önska att de åtminstone kunde läsa innantill:
Den stora populariteten kom under 1800-talet då kunskapen om dess användning vid beredning av brännvin blev allmänt känd.
Detta påstående följer direkt efter citatet ovan, och är fel: Potatisens stora popularitet berodde på dess värde som mat, inte som dryck.
Vi korsordlösare söker ofta på lite udda namn och företeelser. Då är det inte ovanligt att hitta exakt samma text på 5-6 olika ställen, inklusive stavfel.
SvaraRaderaDet vanligaste verka vara att kopiera från tunga auktoriteter som Vårdguiden eller Socialstyrelsen och lägga ut materialet som sitt eget.