Så kallade fakta

Häromdagen handlade TV 4:s Kalla Fakta om vin. Gift i glaset var den balanserade rubriken; redan på hemsidan lanseras påståenden som att "illamåendet kan komma från olika tillsatser och bekämpningsmedel", de fokuserar på lådviner till skillnad från fina "naturliga" viner på butelj (mer om dem längre ner), att tillsatser är liktydigt med gift är så självklart att det inte behöver sägas, men ifall någon ändå missat kopplingen så försökte man lansera taggen #giftvin på Twitter.

Vad är det för fånerier? Är det Mats-Eric Nilsson? Konceptet är snarlikt hans beprövade: En del motiverad harm över fuskande och trixande blandas ut med tio-tjugo delar FUD -- fear, uncertainty och doubt -- där man blandar ihop korten, antyder farligheter utan grund, förmedlar missförstånd på ett sätt som verkar antingen avsiktligt missvisande (ifall man tolkar det hela som reklam för vissa "naturliga" vinmärken) eller naivt. Löpsedelsjournalistik av sämsta sort, på gränsen till pseudovetenskap.

Vilket påminner om deras ännu värre reportage i våras: När de gjorde sig till talrör för vår tids farligaste pseudovetenskap och spred missförstånd, myter och lögner om vacciner. I jämförelse med det är trams om "giftvin" småpotatis.

Men hur som helst. Per Köhler har bemött "Gift i glaset" på ett utmärkt sätt i bloggposterna Ljumna Fakta och Kalla Fakta svarar.

Här tar en vinskribent upp frågan. Inte från ett vetenskapligt skeptiskt perspektiv, utan från vinexpertens. Det är väl så tänkvärt.

Kalla Faktas reportage i förra veckan om bekämpningsmedel i boxvin må sila mygg och svälja kameler -- snacka om att alkoholen är ett farligare gift än pesticiderna, och snacka om att vad du än sätter i dig som är billigast tänkbara i varje genre så får du en tvivelaktig produkt -- men inslaget borde få det goda med sig att vi får en snabbare väg mot tydligare innehållsdeklaration i vin.

I dag hittar du inga uppgifter om annat än svavel och alkoholhalt om du vill veta vad förpackningen innehåller, vilket känns otidsenligt, jämfört med vad resten av livsmedelsindustrin måste deklarera på burkar och påsar. Sucken blir djup varje gång en vinproducent hävdar att "överinformation" på en vinkartong förvirrar konsumenterna istället för att upplysa dem. Det är sannerligen att underskatta människors förmåga att tänka, att välja och framför allt att välja bort.

- Thomaz Grehn, vinspalten i GP:s Två dagar, 30 november 2013

Om ett inslag ska få effekt så ska det verka trovärdigt. Kalla Fakta ger inget trovärdigt intryck. Huruvida innehållsförteckningar är meningsfulla när det gäller ämnen som antingen finns naturligt (som vinsyra) eller inte finns tillsatta i meningsfulla mängder (spårämnen) är en fråga för sig. Men den får besvaras av andra än de som exempelvis tycker att det är relevant att jämföra gränsvärden för dricksvatten med gränsvärden för vin; vin innehåller till att börja med betydligt mycket mer alkohol än vad som är lämpligt i dricksvatten.

Nu blir det reklam: Rudolf Silléns Expert Products Sweden AB marknadsför vad de kallar "naturviner" till skillnad från "tekniska viner". Ena sorten innehåller "hälsovådliga tillsatser", de andra "doftar och smakar äkta eftersom de inte är manipulerade med tillsatser", med mera. Biodynamiska viner saluförs naturligtvis. Hälsoeffekterna får ett eget kapitel. Och så vidare. Detta är pseudovetenskap i sin prydno.