Nikola, dåvarande furste av Montenegro, och kejsar Meiji.
På faktoider.nu har jag tagit upp klassikern Kriget Sverige-San Marino, liksom flera liknande historier med varierande sanningshalter. Av någon anledning gillar vi historien om det lilla landet som teoretiskt sett legat i krig med ett mycket större under lång tid, enbart på grund av någon teknisk detalj som att det glömts bort i fredsförhandlingarna.
Här har vi ännu en sådan. När det bröt ut krig mellan Ryssland och Japan 1904 så bestämde sig lilla Montenegro för att ställa upp för sina slaviska bröder, som tack för den hjälp de nyligen fått mot det osmanska riket. Eftersom Japan låg på andra sidan jorden och Montenegro inte hade någon flotta så var det inte glasklart hur det skulle gå till rent praktiskt, det lär ha blivit några frivilliga som fick plats bland de ryska soldaterna. Och i fredsförhandlingarna glömdes det lilla furstendömet på Balkan bort... För att åter kommas ihåg 2006, samtidigt som Japan erkände republiken Montenegro.
Om det är sant? Vet inte. Källan är länken nedan, som hänvisar till en artikel på History News Network, som länkar till en artikel på bloggen "World Peace Herald" som inte finns kvar. I synnerhet den sistnämnda länken verkar väl klen.
A hundred years of war between Montenegro and Japan, Daily Onigiri, 6 maj 2011
Här är engelska wikipedias lista på "wars extended by diplomatic irregularity".
SvaraRaderahttp://en.wikipedia.org/wiki/List_of_wars_extended_by_diplomatic_irregularity
Sensemaker
Misstänker att både det som hände 1904 och det som sades 2006 är hyfsat korrekt återgivet, men att kopplingen mellan dem är mer eller mindre på skoj. Det verkar ju rätt krystat att hävda att ett land som upphör att existera som självständig stat kan fortsätta befinna sig i krig.
SvaraRaderaDet behöver inte ha varit avsiktlig humor inblandat. Man kan vilja få ett formellt avslut på något som sedan länge varit avslutat inofficiellt för att få reda i pappren (jämför skilsmässa efter långvarig separation). Detta blir förstås särskilt angeläget som att man nu vill erkänna den nya staten och ha diplomatiska förbindelser med den. Att sedan situationen är litet knasig och innehåller en del ofrivillig humor är en annan sak.
SvaraRaderaSensemaker