Men idén är tydligen så enkel, "rak" och tilltalande att den inte lär försvinna utan vidare. Att den trots sin grundlöshet överlevt 300 år säger en del.
Den tidigare ofta (jfr t. ex. hos COLUMBUS BiblW H 1 b 1674 [Samuel Columbus, Bibliske Werld]) antagna samhörigheten med HJUL är av formella skäl omöjlig- SAOB: JUL
Vad har då orden för faktiska etymologier, så vitt man vet?
Jul är ett gammalt ord. Det är talande att det finska språket, där åldriga glosor tar betydligt större plats än i exempelvis svenskan, har två besläktade ord som det verkar ha lånat från indoeuropeiska språk för bra länge sedan: såväl joulu, "jul", som juhla, "fest". Den germanska "julen" var en månad eller mer, som torde ha kännetecknades av festande (det fanns ändå inte så mycket att göra på vintern). Men i likhet med så många andra ord får vi konstatera att vi faktiskt inte vet, och förmodligen aldrig kommer att få veta, vad "jul" ursprungligen betydde.
Då är vi på något fastare mark när det konstateras att det franska ordet joli, "vacker", och engelska jolly, "glad", båda kommer från jul-ordet.
Etymonline: Yule
Hjul är ett helt annat ord; man behöver inte följa dess etymologi särskilt långt tillbaka för att hitta helt andra anor än det "jul" som de senaste seklerna råkar låta som. Bara en sådan sak som att det är betydligt närmare släkt med engelska wheel eller det relativt moderna lånet cykel.
Old English hweol, hweogol, from Proto-Germanic *khwekhwlan, *khwegwlan (cf. Old Norse hvel, Old Swedish hiughl, Old Frisian hwel, Middle Dutch weel), from PIE *k(w)e-k(w)lo- "wheel, circle" (cf. Old Church Slavonic kolo "wheel"), a reduplicated form from root *k(w)el- "to go round" (see cycle (n.)).- Etymonline: Wheel
Asterisk * framför ett ord indikerar att det är rekonstruerat, vilket innebär att man inte hittat det nedskrivet eller så utan på goda grunder räknat ut att ordet borde ha tett sig på det sättet i det språket vid den tiden.
"finska språket, där åldriga glosor tar betydligt större plats än i exempelvis svenskan"
SvaraRaderaVad grundar du detta på? Visserligen har svenskan en massa latinska, tyska etc lånord, men det borde väl motsvaras av andelen svenska lånord i finskan.
Det jag egentligen tänkte på var inte andelarna lånord, som jag inte känner närmare till, utan finskans många riktigt gamla ord, arvord som lånord.
SvaraRaderaHar du någon statistik på detta? Det man brukar nämna i sådana här sammanhang är snarare att finskan har lyckats bevara somliga gamla lånord i en form som lär oss något om hur de kan ha sett ut i urnordisk (eller så) tid. Kuningas 'kung' och rengas 'ring' är två populära exempel. Men svenskan har ju också kvar de orden, ehuru i något förändrad skepnad. /W
SvaraRaderaNej, jag har ingen statistik. Det jag egentligen var ute efter var det som du skrev.
SvaraRaderaHade det varit bloggpostens huvudämne hade jag sett till att formulera mitt påstående ordentligt. Som det nu var blev det en bisats i förbifarten. Det är ett effektivt sätt att få in fel i en text, vare sig de är relevanta eller inte.
Jo jag tror jul och hjul är besläktade. Vi har också ordet hjula att göra cirkulära sidovolter. Jul är början på ett nytt år, en ny cykel. En cykel är en cirkel, ett hjul. Och årets cirkel börjar med vintersolståndet, det är den nya cykeln. Solens ljus värmer så att jorden blir grön igen. Därför är grön kärlekens och livets sanna färg. Jolly och finska Hjula är också besläktade ord.
SvaraRaderaTro har ingenting med etymologi att göra.
SvaraRadera