Nansens berömde följeslagare på polarfärden, löjtnat Hjalmar Johansen, som för närvarande vistas i Kristiania, mottog nyligen ett bref med ganska märkligt innehåll. En framstående vetenskapsman i staden bad honom snarast möjligt komma upp till sig, enär han hade något af vigt att meddela honom. Löjtnant Johansen kände icke vetenskapsmannen, men han följde dock hans uppmaning och kom. Af vetenskapsmannen blef han tillfrågad, om han eventuelt skulle ha något emot att företaga en expedition till Frans Josefs land för att finna -- Andrée.
För att förklara orsaken till denna ej så litet underliga fråga, måste vi gå några dagar tillbaka i tiden. Några damer och herrar höllo en afton en spiritistisk seance, där bland andra också den nämnde vetenskapsmannen var närvarande. Det spiritistiska mediet -- en ung dam -- visade sig vara ytterst lämpligt såsom sådant. Hon besvarade de kinkigaste frågor på ett alldeles förvånansvärdt sätt. Alla voro öfvertygade om, att man här hade en "fjärrskåderska", som man måste tro på.
Man frågade bland annat den unga damen följande:
- Hvar är Björnerudsmördaren?
Till en början gaf hon intet svar, men då man frågade:
- Är han i Norge?
Då svarade hon:
- Nej!
- Lefver han?
- Ja!
- Hvar är han nu?
- I Amerika.
- Hvar där?
- I Newyork, på N. N.-gatan n:r 5 i tredje våningen.
- Hvad heter han?
Hon nämnde ett namn.
Så frågade man:
- Lefver Andrée?
Denna fråga kunde hon ej besvara. Men på fråga om, hvar han nu fanns, svarade hon hastigt och bestämdt:
- På Frans Josefs land!
Alla de närvarande voro, som sagdt, öfvertygade om, att man här stod inför något, som måste tagas riktigt allvarligt.
Så berättade vetenskapsmannen för löjtnant Johansen och sade, att han redan vidtagit åtgärder för att få veta, om damen haft rätt i sitt påstående om Björnerudsmördaren. Om så var, så måste hon ha haft rätt i sitt påstående om Andrée, och man tänkte göra allt för att få anordnad en expedition för att söka honom.
Hvad löjtnant Johansen svarade på detta anbud, veta vi ej, då vi ha historien från andra, om också ett mycket tillförlitligt håll. Det är nu blott att se tiden an och vänta på, hur det förhåller sig med mördaren i Newyork.
- Tidningen Dalpilen, 14 april 1899
Löjtnant Johansen kände till Franz Josefs land; där hade han övervintrat tillsammans med Fridtjof Nansen sedan de gjort ett misslyckat försök med att från isdrivaren Fram nå nordpolen. Fullt så misslyckat som ingenjör Andrées ballongfärd några år senare var det förvisso inte. De tre männen som bara försvann kom att sysselsätta fantasin ända fram till 1933. Man kan tänka sig på hur många seanser som deras läge efterfrågades, och hur många olika svar "medierna" hittade på. Just Franz Josefs land var en lågoddsare på så sätt att Andrées expedition hade lagt upp depåer där, och sedan man kraschat på isen var det dit man strävade. Som det nu var fastnade man på Vitön utanför Svalbard. Även om ett och annat "medium" levererade den gissningen så visste de naturligtvis inte bättre besked än någon annan.
Historien ("som passerat genom en del af pressen") intygas, oklart av vem, ha kommit från ett tillförlitligt håll. Och varför inte -- där finns absolut ingenting som är orimligt, i synnerhet inte "vetenskapsmannen" som går på seans och tror tillräckligt mycket på vad han hör att han är beredd att lägga tid, energi och måhända pengar för en ingalunda riskfri expedition.
Björnerud ligger idag i södra Oslo. Där begicks 1878 ett uppmärksammat dubbelmord som jag inte studerat närmare. Icke desto mindre känner jag mig, av någon anledning, säker på att mördaren aldrig var i närheten av New York.
Får en önska en kommentar från dig på bloggen om att Stockholmsinitiativet hade stora banners på både dn.se och svd.se i dag just när klimatrapporten presenterades?
SvaraRaderaJo, jag hörde talas om det. Såg ej själv eftersom jag i fyra dagar tillbringar mindre tid än någonsin annars på nätet. Återkommer.
SvaraRadera