Schliemann river i Troja

Karta från 1573. "Troia" markerat på tänkbar plats.

Med synnerligt intresse står jag på den stora utgräfningens botten, 33-40 fot längre ned, och ser denna åldriga byggnad, som måhända är uppförd 1000 år f. Kr., liksom sväfva midt i luften. Ehuru det kostar på, måste den rifvas, alldenstund det annars blir mig omöjligt att tränga djupare ned.

- H. Schliemann beskriver utgrävningarna i maj 1872 (Hildebrand s 27)

Ett ögonvittne till gräfningarna, Frank Calvert, berättar huru Schliemann, som begynt sina arbeten å detta ställe uteslutande för att bringa i dagen det homeriska Troja, ständigt trodde sig hafva funnit det, ständigt åter uppgaf denna tanke, till dess han hade hunnit ned till klippbotten utan att hafva funnit något, som fullt svarade mot hans förväntningar. Då mer ej stod att finna och då Troja måste ligga på detta ställe, måste de föregående slutsatserna justeras, och Troja förlades till det näst nedersta lagret.

- Dr Hans Hildebrand Hildebrand, Fynden i Troas (Stockholm 1878), s 28

Några observationer:

• Den förste som misstänkte att kullen Hisarlik rymde Troja och började gräva var Frank Calvert, här reducerad till en bifigur och helt bortglömd av historien.
• Att Homeros, Akilles och Hektors Troja skulle ha varit verkligt var inte en enstaka drömmares fantasifulla idé utan en hypotes som togs på stort allvar av de lärde, vare sig de delade den eller inte.
• Heinrich Schliemann var en mytoman. Förbluffande många av hans påhitt och ogenerade efterhandskonstruktioner lever kvar i högönsklig välmåga.
• Schliemanns utgrävning av Troja går inte att jämföra med moderna utgrävningar -- han var ute efter guld och homeriska spår, resten kvittade lika.
• Hans utgrävning var typisk för sin tid.

Faktoider.nu: Troja