Tidvattnet visar hur månen påverkar haven på jorden - inte genom någon mystisk kemi, att månen skulle ha ett särskilt förhållande till ämnet vatten, utan rent fysiskt. Om haven varit fyllda av fotogen eller ammoniak hade ebb och flod ändå fungerat likadant.
Gravitationen från månen (liksom i lägre grad solen) påverkar inte bara vattnet, utan även jordskorpan. Illustrationen visar den utbuktning som följer månen på dess väg. Den maximala effekten är i storleksordningen några decimeter. Blått innebär att jordytan dras ner. Liksom med tidvattnet finns det en motsvarande bula på motsatt sida, och liksom med tidvattnet beror den inte på månens gravitation utan på jordens centrifugalacceleration.
Om månen haft hav - åtminstone sådana med vatten, eller så fotogen eller ammoniak - så hade månen också haft tidvatten. Eftersom jorden är så mycket större än månen skulle de bli betydligt kraftigare än något vi kan uppleva. Men även om det inte finns tidvatten på månen, så finns det tidjord, eller tidmåne då. Den har gett månen en utdragen, svagt äggliknande form, som dessutom är anledningen till att månen alltid vänder samma sida mot jorden. (Och den motsatta sidan är naturligtvis inte alltid mörk,
the dark side of the Moon. Jag vet inte hur det begreppet uppstått.)
Wikipedia:
Earth tide
Maskinerna man använt för att beräkna tidvattnet på olika platser är ju ganska intressanta. B l a Doodson-Légé tidal-prediction machine som användes för att beräkna tidvattnet och skapa tabeller för olika hamnar inom det brittiska imperiet. Lord Kelvin byggde väl den första på 1870-talet
SvaraRadera"Och den motsatta sidan är naturligtvis inte alltid mörk, the dark side of the Moon. Jag vet inte hur det begreppet uppstått."
SvaraRaderaNär vi diskuterade saken för några år sedan i samband med att jag föreslog att "månens mörka sida" skulle tas upp som en faktoid, föreslog du, Hexmaster, att "mörka" syftade på "okända", ungefär som Afrika beskrevs som "den mörka kontinenten" eller tidig medeltid kallas "den mörka medeltiden".