– Just i fallet enhörningar är det enkelt. Eftersom enhörningar är komplexa ting kan det inte vara så att de är orsaken till att det finns icke-enhörningar överhuvudtaget. De består ju av horn och mular, som i sig är exempel på icke-enhörningar. De skulle alltså behöva vara orsak till sina egna delar, och det funkar inte.- I jakt på den allsmäktige, Lundagård 27 augusti 2012
Martin Lembke skulle kunna vara en parodi. Men han verkar vara på allvar.
Vilket förvisso vore i god tradition. Det ontologiska gudsbeviset - så kallas det - föreslogs av Anselm på 1000-talet, och var lika förryckt då som nu.
Målet med mitt arbete är att konstruera ett nytt filosofiskt argument för Guds existens: det "kosmontologiska" argumentet, som jag kallar det. Som namnet antyder är det ett slags syntes av två klassiska motsvarigheter: det kosmologiska argumentet samt Anselms ontologiska argument.- Det kosmontologiska argumentet för Guds existens
Tematiken som sådan tarvar ingen närmare motivering. Frågan om Guds existens är en av filosofins mest klassiska problem och ett självklart inslag i varje introduktionskurs i religionsfilosofi.
Genom mitt arbete hoppas jag kunna bidra till ett förnyat intresse för denna särdeles intressanta fråga, som nog tyvärr får sägas ha hamnat lite i skymundan på senare tid, åtminstone i Sverige.
Tja... det kosmologiska gudsbeviset är ju det klart bästa som producerats på ett par tusen år, i synnerhet efter att Big Bang-teorin blev allmänt vedertagen (det förutsätter dock en linjär tid med absoluta orsak-verkanssamband, vilket modern fysik nog knappast kan garantera). Men problemet med det är förstås att det som "bevisas" är något slags ursprungligt fenomen, som man kan välja att kalla Gud eller inte, men som definitivt inte har några bevisbara Gudsegenskaper.
SvaraRaderaSå att utgå från det bästa man har, och försöka kombinera det med något annat så att man får det resultat man vill ha, ja, det verkar ju smart. Sen är det ju inte helt lyckat att han försöker kombinera det med just det ontologiska gudsbeviset – som jag inte kan beskriva med något bättre ord än ditt, "förryckt".
Kategorisera Lembke som galning skulle jag nog ändå inte, även om hans projekt är galet. Han verkar nämligen ha en rätt hälsosam distans till det han håller på med. (Man kan naturligtvis fråga sig vem som betalar det här projektet. Om det är skattebetalarna så finns det ju genast en helt annan sorts invändning...)
Njaääe, galningstaggen är jag inte alls säker på. Att hålla på med en knappologisk utredning om ett icke-ämne i åratal är inte helt friskt, men vad är å andra sidan det... Däremot ser jag ingen koppling till mental hälsa och skattefinansiering, men där kanske jag missförstår dig? - ML är doktorand på Lunds U., vilket jag antar innebär hundra skatteören per krona.
SvaraRaderaNej, det där med finansieringen hade inget med den Lembkes mentala hälsa att göra, helt orelaterad kommentar med lite missvisande interpunktion. Nu är det inte alls säkert att projektet är skattefinansierat, eftersom det inte är ett dugg ovanligt att universitetsinstitutioner tigger forskningsmedel (även till doktorandtjänster) från alla möjliga stiftelser och liknande. Det är väl inte jättesannolikt att näringslivet har känt för att bekosta detta, men kanske något frikyrkosamfund? De lär ju kunna vara rätt solida.
SvaraRaderaParodi? Kanske är vi i vår tid istället en parodi på gammal förlegad upplysnings- och positivistiska ideal? Här är iaf ytterligare några frågor och svar från nämnde Martin Lembke som bör reflekteras över innan domen faller över Martin, som alltså funderar över de frågor ni tar upp och de frågor som berör de flesta religiösa människor, och som tillför svar till den växande metafysiska delen av vetenskapen:
SvaraRaderaVad handlar din uppsats om?
- Om Guds allmakt och ofelbarhet. Det finns en rad filosofiska problem knutna till detta. Kan Gud exempelvis göra det som är ont - det har människan frågat sig i alla tider. Och om Gud inte kan göra det som är ont - kan han då verkligen vara allsmäktig? Jag kommer med nya infallsvinklar på den problematiken.
Du menar att det finns en förklaring till lidandet i världen?
- Ja. För om Gud är allsmäktig så borde han kunna göra något åt lidandet. Men eftersom han inte tycks göra det, drar jag slutsatsen att han inte vill. Eftersom han antas vara god måste han ha skäl för att låta bli - även om det är väldigt svårt att precisera vilka de skälen är.
Vi människor ska lära oss och bli moraliskt bättre av prövningarna?
- Ja, det vore önskvärt! Men det kan bara vara en del av förklaringen.
Din uppsats blir en del av din avhandling som handlar om argumenten för och emot Guds existens. Frågan upphör inte att engagera?
- Tvärtom. Religionsfilosofin har gjort comeback de senaste femtio åren. Den logiska positivismen slog hårt mot ämnet under första hälften av 1900-talet. Filosofer skulle bara ägna sig åt sådant som kunde bekräftas eller dementeras utifrån erfarenhet och iakttagelser av verkligheten, menade man. Och det fanns ju inga mätbara bevis för Guds existens. Men det synsättet ledde till logisk rundgång och utarmning - inte bara religionsämnena utan också historia, praktisk filosofi och fysik drabbades.
Så metafysiken återerövrade sina positioner inom akademin…
- Ja, det finns en vidgad öppenhet för att även påståenden som inte kan verifieras, kan vara meningsfulla. Den akademiska filosofin avfärdar inte längre frågan om Guds existens.
Tycker du att din forskning är nyttig?
- Om du med nytta menar att den ger pengar - så nej. Men vi filosofer kan genom kritisk analys och logiskt tänkande hjälpa till att styra upp mer handfasta, empiriska vetenskaper. Och att fundera seriöst över väldigt svåra frågor är nyttigt på ett existentiellt plan.
... och intervjun från http://www.lu.se/o.o.i.s?id=708&news_item=8055
SvaraRadera