Årets faktoid-spridare är forumet Flashback.
Före Facebook fanns Flashback; före bloggarna fanns också Flashback. (Flashback lär också överleva 99 % av alla bloggar, om det inte redan gjort det.) Länge det digitala ryktesspridandets aorta, håller ställningen något sånär än idag. Det enda som skulle kunna dämpa detta vore det faktum, att medan otaliga aningslösa på fejan skickar vidare vilka fånerier som helst, så vet de flesta som läser på Flashback var de är och vilka de delar utrymme med. Nazister, anarkister, haschtomtar, mytomaner, fanatiker av alla upptänkliga slag och några till, avgjorda vårdfall, och inte så få specimen som var och en skulle kunna ge material åt en psykiatrisk konferens...
Länka? Tror jag inte behövs. ;-)
Årets faktaspridare är forumet Flashback.
Det är först på sistone som hemligheten börjat sippra ut, att man även i högst respektabla mediehus tar en titt på gamla FB då och då, just eftersom där så ofta dyker upp intressant information som håller.
Häromåret härjade en djurplågare i Lerum. Så småningom greps han och erkände. En stor del av spaningsarbetet utfördes på Flashback, något som också nämndes här och var i media. Jag kan inte minnas mig ha sett sådana omnämnanden tidigare; de kan inte ha varit många.
För ett år sedan nominerades en tråd på Flashback till priset Guldspaden för grävande journalistik, med anledning av att de bisarra turerna i samhället Bjästa började utredas där (länk). En sådan utredning ska naturligtvis inte föras på ett nätforum, allra minst på ett ställe som Flashback -- men nu blev det så, och flera engagerade lyckades visa att där verkligen fanns något skumt. När det hela togs upp i Uppdrag Granskning blev det en riksnyhet och skandal på allas läppar, men först då.
Terje Hellesø känner ni till. Misstanken att det var något lurt med hans djurbilder luftades först av en bloggande jägare (länk) som kontaktats av en fundersam journalist, men arbetet med att verkligen bevisa manipulationerna gjordes av några trägna pseudonymer på Flashback.* Detta gav dem utmärkelsen Årets medieorm 2011.
I den visserligen absurda "kungabilden" lyckades någon leta fram just den bildruta med CXVI som nog nyttjats i hopklippningen. Jag vet inte ens om jag skulle vilja ha ett så härdat grävarpsyke, men imponerande är det.
Sammantaget frodas såväl sanningar som osanningar på Flashback. Det är ett förträffligt ställe för att öva upp förmågor som källkritik, att slänga käft med idioter, att hålla tyst m.m.
* Kan nämna att jag på intet sätt är jävig, vare sig till den ena utmärkelsen (tack och lov) eller den andra (tyvärr). Jag är f.ö. lätt att hitta på Flashback.
Det många glömmer när det gäller Flashback (FB) är att det finns helt vanliga forumdelar, där människor helt normalt diskuterar helt normala saker. När Flashback förs på tal är det oftast i polemiska ordalag (använder jag det ordet rätt?), dvs "FB har gjort nåt bra" / "FB har gjort något dåligt". Vill du veta hur du ställer in din router eller vad för sorts mat som är bäst för din hund, är det mycket troligt att du hittar svaret på FB. Dessutom är ofta kravet på källor höga, jag anser att det generellt finns en sådan kultur på FB.
SvaraRaderaDet här är inte kritik mot ditt inlägg, som jag tycker är bra.
Tack -- ja, man kan väl säga att hela skalan finns med, från synnerligen kvalificerade diskussioner och hela vägen ner i Mumindalen. Givetvis är det dårarna som gör störst intryck.
SvaraRadera